sjöngo omsina älskarionors (ofta fälska) röda eller .blofida lödkar: De romerska skönheterna ombytte dessa peruker flera gånger om dagen; de hade särskilda för morgontoa!stten, andra för den öfriga tiden på dagen, äfvensom för stora festligheter: Data bruk bibekoll sig länge oanfäktadt till år 692, då Coönciliet i Konstantinopel hotade alla iden med kyrkans band, som buro falskt hår. Tikväl bibehöll, detta allt oäktadt, den falska hårprydnaäden sitt välde. Petrus Lombardus benämner den, änviu i tolfte århutfidradet, en förfärlig vanställving 4; en fördömlig -oförskämdbet. — Alexander ATESiäs (död 1245) och Barhardin de Bis: ne förklofade den fören dödisynd; och dan helige Paulinu3 försäkrade att Herren ekulle förödmjäka de qvinnor, som buro sådana perukör gedom att göra dem flintskalliga. Damersa Jyssnade siutligen till alla dessa anfällvörh artogoråter slöjan, som räckte ned på skuldran och delte allt båret; drottuisgar och prinsessor baro. deröfver ett diadsm, enkor deremot en hufvudbiadel, som betäckte pannan; hängde ned-öfver kinderna och ansigtet sämt; skylde-halsen och bröstet. Härefter. följdö modet af de slokiga hattarne, som voro mycket breda och besatta med perior. Usder Ludvig den sköne (död 1314) cch hans efterföljare kom ho3 damerna huivudduken på mölet, som bade utseende at en ofstlig :ockortopp, från hvars spets en silkesslöja iedhängde; hvarvid Kårst alltid blef synligt. Isabella af Bäjern, Oatl VI:s gemål, bar mössa, formad i likhet med de i senare tiden afi möänrersa begagnade tvågrantiga hattar; från de starkt böjda kanterva härgde likaledes en lång erdpeslöja ärda ned till lifvet. Emedan hon, oäktadt krigsolyckan, icksa öfvergaf-denna-lyx; blef-hona-aolens volens inspär rad. — Dessa höäfvödbysxgiader blefvo under Carl VIIL en våning lägre, tills de under Ludvig XIII alldeles försvunno för att lemna plats för ea enkel kapuckong. Att döma af en klädedrägtsförordniog, som rådet i Breslau kungjorde 1453, måste de då brakligai mössozna hafva varit lika do förut omnämnde tornen; ty det hette: item: fruntimmerua. skola aflägga de stora oformliga mössorna, och icke bära dem högre äa en half aln, om dö Vija begagna sådana, och få ej begagna Perlins(Berliner-) mössor; den, som bryter häremot, skall plikta en mark.t Under Frans I började damerna att frisera sig, och buro en spansk toque. Under Henrik IV uppkom modet att begagoa puder. År 1784, då de friarc politiska ideerna börjada vina allt mer och mer terräng, blandade sig äfyen-fruntimren deri och buro s.k. 4diskont kassa-battar; tills under republiken och kejsardömet åter de grekiska moderna blefvo he:rskande. Afven modet å la Graf, hvilket emlångstid nissklädde damernas bufvåden, shar blifvit jordadt. -Måtte så många andra af vår 1ida missfoster medfölja det. och endast dct verkligt sköna modet blifva beståndande.