siska jernbansväsendet.
Utvandringen från Preussen är
äanu starkare, än. härifrån landet. Så skrif-
ves från Berlin: Ännu har aldrig under något
år strömmen af utvandrare till Amerika varit
så stor och ihållande som nu. Häromaftonen
arlände med Potsdamsbanan 1,500 personer
och redan dagen derpå mer än 2,000, hvilka
alla befordrades till Bremen. Det är till stör-
sta? delen landtfolk från provinsen Preussen,
hvilket efter egen utsago tvingas till utvan-
drirgen at den nöd, som änon alltjemt råder
inom olika delar af Preussen.
Franklins expedition. Med beun-
dransvärd ihbållighet fortsätter Hall i detark-
tiska Amerika sina forskoiogar efter den
Franklinska expeditionen, för att om möjligt
få några mnnderrättelser om det öde, som
drabbat Franklins kamrater. Sedan han från
1860 till 1862 undersökt Frobish Bay, uppe-
håller han sig sedan 1864 i Repulse Bay,
nordvestra ändan af Hudson Bay. Der talade,
enligt hvad tidningar uppgifra, en doktor
Goolds från Berlin med honom i augusti 12867
och hörde af honom, att han erfarit, att kap-
ten Crozier, äldste officern på Terror, och
en anran man dött först 1864 på ön Southamp-
ton i Hadson Bay. Hall var i besittning at
kapten Croziers nat och hoppades finna flera
spår, kanske äfven att finna anteckningar ef-
ter den Franklinska expeditionen på King-
William-Land, dit han ämnade framtränga
med eskimåer.
Gezom MClintocks expedition (1857-—1859)
är det kändt, att kapten Crozier och 104
hans kamrater efter Franklins död den 22
april 1848 lemnade de i ett och ett halit år
på nordvestra kasten af King-William-Land in-
frusna fartygen Terror och Erebu: för att
vända sig till Stora Fiskfioden, och genom dr
Raez3 efterforskningar hos eskimåerna (1854)
visste man, att åtminstone en del af besätt-
ningen öfver Point Ogle uppnått ön Montreal
vid Fiskflodens mynning. Det vore ingalunda
osannolikt att ett annat.antal af dem lyckligt
och väl kommit öfver den trettio mil breda
lardremsan mellan Fiskfloden och Hudson
Bays vattendrag och upprått ön Soutbamp-
ton; men till det påståendet, att några lefvat
ända till 1864, alltså sexton år sedan delem-
nat fartygen, kan mana icke utan specieia:e
bevls sätta någon tillit.
Den holländska fabrilks- och in-
Gustriutstöllning, hvilkor, så om för
någon tid itdan omvämrdes, varit ärad att
under loppet af innevarande års sommar an-
ordnas i Utrecat, kommer i stället stt cca
rom i Amsterdam.
TO ta nt RANE NTE NR AE SNRA RA EEE
kännande af hans förtjenster om det preus-