(Insändt.)
Om religionsfrihetsfrågan.
Man vet att grefve Erik Sparre, lagutskot-
tets snillrike ordfötande, sökte på allt sätt
motarbeta ett par vid 1868 års riksdag väckta
motioner om religionsfrihet. Flere af utskot-
tets-ledamöter -voro honom härvid behjelp-
lige, under det desse herrar på samma gång
försäkrade, att de gjorde allt för att få frå-
gan nöjaktigt löst.
De enfaldige vid riksdagen lyssnade till
denna låt. Men riksdagen ralkades sitt slut
och ännu hördes icke något betärkande af
från ;lagutskottet rörande -religionsfrihetsfrå-
gan. Dagens Nyheter tog nu iiu med saken
och Iyckades,. understödd af några få libe-
rala i utskottet, framtvinga betänkandet, men
först i riksdagens elfte timma. Följden blef
att utlåtandet återremitterades till lagutskot-
tet — ett utskott, som då icke längre fanns.
Det var att döda frågan.
En liten episod under förhandlingarne i
lagutskottet om religionsfrihetsfrågan må här
omnämnas.
Några frisinnade män tvungo, genom om-
röstning, grefve Sparre att föredraga ärendet
till afgörande. Eter detta nederlag rusade
hr grefven till dörren, förklarande på vägen
dit, att han icke vidare ville leda öfver-
Iäggningarae.
n ledamot tillrättavlsade då herr grefven,
som -gaf till svar att herrarne hade en vice
ordförande att repliera på. Men efter nämnde
le anmärkning, att äfven vice ordfö-
randen kunde springa ifrån sin plats, fann
grefve Sparre för godt att åter agera ord-
förande.
Herr grefven visar humör.
Na, vid 1869 års riksdag, hafva åter väckts
tvenne motioner om religionsfrihet. Ungefär
samma intriger i lagutskottet. Och för ytter-
mera säkerhets skull importerar man i tid-
ningarne : artiklar från utländska blad, i akt
och mening att imponera på riksdagen.
Så lästes helt nyligen i tidnicgen Wäktaren
en öfversättning af en ur Allgemeine Eyan-
geliseh-Lutherische Kirchen Zeitung hemtad
uppsats om katolska kyrkan i Sverige och
orge, i hvilken öfversättning följande ord
förekom a :
Så länge lagarne af 1860) äro i kraft,
göra de väl omvändelsen till katolska kyrkan
nästan Omöjlig; men förslagen att afskaffa
dessa lagar, som framställas vid hvarje riks-
dag, få tvarje gång allt flera röster med sig.
Man hoppas derföre religionsfrihetens snara
seger, till förmån för katolicismens insteg.
Att Wäktaren skulle begagna sig at nämnde
uppsats just nu, då det är fråga om att af-
skudda oss det religiösa oket, var naturligt.
Men. man trodde icke att Wäktaren, under
sitt bemödande att utilicera artikeln, skulle
göra sig skyldig till uppsåtlig förfalskning.
I-den katolska tidning, Wäktaren åberopar),
heter det nemligepn, sedan der omtalats att
allt flere och flere röster vid de svenska
riksdagarne höja sig för religionsfriheten:
Derföre är det att hoppas3, att den allmänna
opinionen, som så bestämdt uttålar sig, slut-
ligen skall förskaffa religionsfriheten seger.
(schlässljeh doch den Sieg der Religionsirei-
heit sichern werde). Denna tirad har, som
man ser, Wäktaren öfversatt sålunda :
Man hoppas derföre religionsfribhetens
snarat) seger, till törmån för katolicismens
insteg. Dessa ord: till förmån för katoli-
cismens insteg, utgöra Wäktarens falsarium.
Vi fråga: hvarföre har Wäktaren, efter det
den nu en gång skulle göra tillägg på fri
) De svenska kongl. förordningarne af den
23 Oktober 1860.
) Wäktaren åberopar en katolsk tidning, men
glömmer nämna att han tagit artikeln ur ett pro-
lestantiskt blad, som säger att det hemtat sin
artikel ur Jahrb. z. Verbreitung d. Glaubens
(1868 VID, Vi hafva för tillfället icke kunnat,
ill verifieation, förskaffa oss den katolska tid-
;kriften, så mycket mindre som den ej finnes
att tillgå i svenska bokhandeln och ej hålles af
kongl. biblioteket.
) Mycket fri öfversättning af ordet schliiss-
ich (slutligen).