det ur munnen på hundradetals nitiska och
arbetsamma undersåter, hvilka ofta egnat en
hel lifstid åt inlärandet af. beställningens de-
taljer; eller då han afslår nåd, tvert emot
en upplyst areopags välg:undade tillstyrksande,
och dermed bjertlöst trampar masken under
fötterna.
En tyrarn omger sig vanligen med bländ-
verk, som gifva retelse åt sinnena; men det
sionliga sympatiserar ej med rättvisan, hvil-
ken har förbundna ögon och ej kan finna tref-
nad af annat, än den säkerhet och det lugn
den sprider; Der rättvisan icke trifs, der fro-
das orättvisan. .
Gud — eller den makt, som styr millioner
verldar — har icke förbehållit sig något prero-
gativ. Undantagsvis slungar han icke ett enda
af de kretsande kloten ur sin bana, ty verlds-
ordningens lagar äro obevekliga ocun tillstädja
icke något sådant. Den ställning, den rörolse-
bana, som hvarje verldskropp haft från eviga
tider tillbaka, har den i dag och för evig tid
härefter. Någon den ringaste rubbnivg har
aldrig försports annat än den regelbundia ut-
vecklings- eller förstörelse-process, som: är
betingad af naturlagarne — och derför äro
vi vissa, att den verldsordving vi förnimma,
är en lag, som binder äfven sin styresman och
opprätthålla: och utesluter all tanka på un-
dantagsfall af godtycke.
Det kungliga prerogativet ger ett företräde,
som ställer den mensklige styresmarnen högre
än Gud, men då Gud i allt låter binda sig af
en lag — den lag, som oförändrad gäller så-
väl för infasionsdjuret i vattendroppen som för
Carlavagnen på fästet; då är det en galenskap
att frigöra någon dödlig varelse från beroende
af samhällsorduing och lag.
Nemesis.