affattad och tillika innehålla några bestämda
principer, efter hvilka kommitn kunde ordva
sin verksamhet och föreslog tal. att accep-
tera hvad vid förra riksdagen uttalades. Häri
instämde hrr Rosenberg, ÅA. W. Nilsson, Jöns
Olsson i Nordanå, som särskildt höll sig till
folkskolefrågan och visade på hvilket planlöst
sätt understöd till folkskolorn Butdelas, Fock,
som af de ideligen återkommande motionerna
i dessa frågor blifvit öfvertygad om riksda-
gens oförmåga att reda undervisningsfrågan,
hvilken är en af de vigtigaste, som riksdagen
kan få till behandling, Engman, Siljeström,
som lemnade en historik öfver Sveriges un-
dervisningsväsende allt sedan drottning Kristi-
nas tid, hvilkens skollag, författad af Axel
Oxenstjerna, tal. ansåg för den bästa vi haft,
ty den hvilade på grundsatsen att åstadkomma
medborgerlig uppfostran, och ej endast bil-
dande af tjenstemän, såsom man sedermera
kommit till, genom mycket vacklande hit och
dit, och uttryckte tal. den förhoppnnig, att
komitn måtte hämta lärdomar af vår under-
visningshistoria, genom att se på gången af
det hela, innan den föreslår på hvilken väg
vi skola inträda eller hvilka reformer som
skola företagas för att komma till det bästa
resultat.
Statsrådet Carlson hade, i afseende på
folkskollärarnes aflöning, tänkt att inkomma
till :riksdagen med förslag i samma syfto som
föreliggande motioner, men ej hoppats någon
framgång, hvarför han dröjt. I öfrigt ville
han ej motsätta sig återremiss. Hr Otter-
ström ansåg hr Hedlunds förslag alltför stor-
artadt, ville nu endast hålla sig tili folkzskole-
frågan och önskade derför återremiss, för att
få skrifvelseförslag i detta afseende uppsatt.
Hrir Svensen, Engman, And. Aug. Anders-
son, Rundbäck och Grape yrkade äfven på
återremiss.
För utskottets förslag, eller mot återro-
missen talade hrr Keij och Carl Ifvarsson
endast af det skäl, att kammaren ej kunnat
komma öfverens om de principer, åtskilliga
talare ordat så mycket om.
Det led på tiden, klockan blef 3, hon blef
half 4 och man längtade till middagsbordet,
ropen på proposition blefvo allt lifligare och
de talare, som afstodo från ordet, helsades
med bravorop. Omsider var öfverläggningen
slut och betänkandet återremitterades utan
votering.
Gårdagens aftonsammanträden.
FÖRSTA KAMMAREN
genomgick i gårdagens aftonsammanträde stats-
utskottets utlåtande angående regleringen af
utgifterna under riksstatens nionde hufrud-
titel. Utskottets hemställan i första punkten,
att riksdagen måtte hos k. m:t avhålla att
staten måtte befrias från skyldigheten att pen-
sionera sina embets- och tjeustemän, derige-
nom att åt desse bereddes tillfälle att i en
allmän lifförsäkrings- och pensionsanstalt vinna
inträde mot afgifter, som till en början må
bekostas af staten, för att sedermera af tjen-
stemännen sjelfva utgöras mot en viss tillök-
ning i aflöningen, framkallade en liflig diskus-
sion, som hufvudsakligen rörde sig kring den
frågan, huruvida staten var skyldig att åt
sina tjenare bekosta någon pension eller ej.
Bifall till förslaget yrkades af hrr Hazelius,
C. G. Mörner och N. A. Silfverschiöld, af-
slag å densamma af hrr Björnstjerna, Caspers-
son, v. Geijer och statsrådet af Ugglas. Punk-
ten förkastades genom votering med 44 röster
mot 33 Till peuston ät majoren vid Lifre-
gementets husarkorpzs C. Th. Adlercreutz be-
viljades, i enlighet med utskottets förslag,
med 39 röster mot 37 en årlig pension på
allmänna indragningslistan af 1,250 rdr. Ut-
skottets förslag om beviljande af en pension
af 1,000 rår åt utredningsförvaltaren vid Gö-
teborgs utredningsförråd, O. J. Adlercreutz,
godkändes genom omröstning med 51 röster
mot 20, som afgåfvos för pensionens bestäm-
mande till den af k. m:t äskade summan
1,500 rår. Åt hvardera af aflidne general-
direktören C. J. Livijns efterlemnade ogifta
döttrar anslogs i enlighet med k. m:ts derom
gjorda proposition, en årlig pension af 200
rår. Öfriga pukor af utlåtandet gillades
utan nämnvärd diskussion. Till ersättning för
sådana af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter för hvilka statsanslag ej blifvit be-
viljade, anslogs i enlighet med statsutkottets
förslag i dess utlåtande n:o 82, ea summa af
118,798 rdr 73 öre.
ANDRA KAMMAREN.
Vid fortsatt behandling af åttonde hafvud-
titeln, afgjordes de återstående punkterna af
betänkandet utan någon anmärkningsvärd di-
skussion. De af nägra representanter väckta
motioner, hade af statsutskottet blifvit af-
styrkta, hvilket ock af kammaren godkändes.
Hr Gumelus, understödd af hr Siljeström,
talade bevekligt för sin motion, om anslag af
6,000 rdr årligen till musikaliska akademien
såsom bidrag till förräntande af ett lån till
inköp af tomt och uppförande af en för aka-
demiea lämplig lokal, men kammaren var döf
för de skäl, som anfördes, äfven det att aka-
demien blifvit uppsagd till den 1 oktober in-
nevarande år, sedan hr JIierta yrkat bifall
3lil ntaolattata hatänlanda