affattad och tillika innehålla några bestämda principer, efter hvilka kommitn kunde ordva sin verksamhet och föreslog tal. att acceptera hvad vid förra riksdagen uttalades. Häri instämde hrr Rosenberg, ÅA. W. Nilsson, Jöns Olsson i Nordanå, som särskildt höll sig till folkskolefrågan och visade på hvilket planlöst sätt understöd till folkskolorn Butdelas, Fock, som af de ideligen återkommande motionerna i dessa frågor blifvit öfvertygad om riksdagens oförmåga att reda undervisningsfrågan, hvilken är en af de vigtigaste, som riksdagen kan få till behandling, Engman, Siljeström, som lemnade en historik öfver Sveriges undervisningsväsende allt sedan drottning Kristinas tid, hvilkens skollag, författad af Axel Oxenstjerna, tal. ansåg för den bästa vi haft, ty den hvilade på grundsatsen att åstadkomma medborgerlig uppfostran, och ej endast bildande af tjenstemän, såsom man sedermera kommit till, genom mycket vacklande hit och dit, och uttryckte tal. den förhoppnnig, att komitn måtte hämta lärdomar af vår undervisningshistoria, genom att se på gången af det hela, innan den föreslår på hvilken väg vi skola inträda eller hvilka reformer som skola företagas för att komma till det bästa resultat. Statsrådet Carlson hade, i afseende på folkskollärarnes aflöning, tänkt att inkomma till :riksdagen med förslag i samma syfto som föreliggande motioner, men ej hoppats någon framgång, hvarför han dröjt. I öfrigt ville han ej motsätta sig återremiss. Hr Otterström ansåg hr Hedlunds förslag alltför storartadt, ville nu endast hålla sig tili folkzskolefrågan och önskade derför återremiss, för att få skrifvelseförslag i detta afseende uppsatt. Hrir Svensen, Engman, And. Aug. Andersson, Rundbäck och Grape yrkade äfven på återremiss. För utskottets förslag, eller mot återromissen talade hrr Keij och Carl Ifvarsson endast af det skäl, att kammaren ej kunnat komma öfverens om de principer, åtskilliga talare ordat så mycket om. Det led på tiden, klockan blef 3, hon blef half 4 och man längtade till middagsbordet, ropen på proposition blefvo allt lifligare och de talare, som afstodo från ordet, helsades med bravorop. Omsider var öfverläggningen slut och betänkandet återremitterades utan votering. Gårdagens aftonsammanträden. FÖRSTA KAMMAREN genomgick i gårdagens aftonsammanträde statsutskottets utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufrudtitel. Utskottets hemställan i första punkten, att riksdagen måtte hos k. m:t avhålla att staten måtte befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch tjeustemän, derigenom att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsoch pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början må bekostas af staten, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras mot en viss tillökning i aflöningen, framkallade en liflig diskussion, som hufvudsakligen rörde sig kring den frågan, huruvida staten var skyldig att åt sina tjenare bekosta någon pension eller ej. Bifall till förslaget yrkades af hrr Hazelius, C. G. Mörner och N. A. Silfverschiöld, afslag å densamma af hrr Björnstjerna, Caspersson, v. Geijer och statsrådet af Ugglas. Punkten förkastades genom votering med 44 röster mot 33 Till peuston ät majoren vid Lifregementets husarkorpzs C. Th. Adlercreutz beviljades, i enlighet med utskottets förslag, med 39 röster mot 37 en årlig pension på allmänna indragningslistan af 1,250 rdr. Utskottets förslag om beviljande af en pension af 1,000 rår åt utredningsförvaltaren vid Göteborgs utredningsförråd, O. J. Adlercreutz, godkändes genom omröstning med 51 röster mot 20, som afgåfvos för pensionens bestämmande till den af k. m:t äskade summan 1,500 rår. Åt hvardera af aflidne generaldirektören C. J. Livijns efterlemnade ogifta döttrar anslogs i enlighet med k. m:ts derom gjorda proposition, en årlig pension af 200 rår. Öfriga pukor af utlåtandet gillades utan nämnvärd diskussion. Till ersättning för sådana af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade, anslogs i enlighet med statsutkottets förslag i dess utlåtande n:o 82, ea summa af 118,798 rdr 73 öre. ANDRA KAMMAREN. Vid fortsatt behandling af åttonde hafvudtiteln, afgjordes de återstående punkterna af betänkandet utan någon anmärkningsvärd diskussion. De af nägra representanter väckta motioner, hade af statsutskottet blifvit afstyrkta, hvilket ock af kammaren godkändes. Hr Gumelus, understödd af hr Siljeström, talade bevekligt för sin motion, om anslag af 6,000 rdr årligen till musikaliska akademien såsom bidrag till förräntande af ett lån till inköp af tomt och uppförande af en för akademiea lämplig lokal, men kammaren var döf för de skäl, som anfördes, äfven det att akademien blifvit uppsagd till den 1 oktober innevarande år, sedan hr JIierta yrkat bifall 3lil ntaolattata hatänlanda