Frälsebönderna I Skåne. (Ur Norra Hallands läng tidning.) (Forts. från föreg. nir.) Vi afhandlade i föregående uppsats skånska. hofveriet samt: fanno,vatt detta ovedersägligen är olagligt å s. k. frälseskattegods. .Eboligt gammal svensk häfd är detsamma äfven iolagligt å de öfrige. frälsegodsen, ehuru -.de skånska herrarhe: småningom tillvällat sig enligt dansk häfd, ej skrifven lag, större frir ;heter öfver sina ländbönder, äv som öfver-ensstämmer med Sveriges lag.och. och dess allmoges -väl. Redan 1672 påyrkades dylika adliga förmåner: : Fryxell anför: Adeln foör-drade, att.svensk adelsman, som bekommit förläningar. i Skåne, skulle innehafva. dem enligt .danskt-adliga privilegier, hvilka voro betydligtistörre.. än då svenska. Man begärde vidare och fickitillstånd, att, utom de gamla säterierna, anlägga nya sådana. åt sina barn. Man stadgade ock, att-adelsman, som af kronan: inköpt räntorna: af ett hemman, borde ock nästslägten: (åboarne) hafva löseeller bördsrätt till sjelfva. jorden. (Fryxell, del. 14, sid..131.) — Denna kista förmån blef inbringande, ty under, de stora och blodiga krigen, -dervid allmogen fick nära på gå man ur huse;jutdog. snart. hela slägten, och nu passade . ränteionebafvaren på att tillskansa Sig. gratis sjelfva .hommanet. Afrven. måste under den allmänna nöden, som under ofredstider uppstår i synnerhet i gränsproviiser, bonden vända sig-med anhållan om hjeip till den rika ränteinnebafvaren, och för en tillfällig bjelp till Honom afstå sin bördsrätt, elJer utlöfyva för längre eller kortare tid en Vvidsträcktare. dägsverksskyldighet, som sedan under årens lopp utvidgades till rent hofveri under åufvidgårdev. Om allt detta kan lär sas ho3 Fryxell. Vid sedermera uppstående processer vant allt:d den mäktige frälsemaånnen, Slägtingar, vängner: och ståndsbröder fällde såsom häradshöfdingar, lagmän eler ländshöfdihgar utslaget. (Fryxell, del. 17, tid. 172.) Och så går det till ävnd i dåg, påstå de skånska frälscböaderra; derföre öneka de, att riksdagen må anordna en oväldig öädersökning wi dessa eganderättsoch höfverifrågor, äfven i hvad de angå krönens rättigheter, ty de påstå, med ellst utan skäl, att äfven härutinnan tillgår nu på samma sätt, som Fryxell heskrifver det hafva fordöm förelupit, tär kronogodt skulle köpas, förr pantas eller bytas. Mannen, som ville göra köpet, förpantniogen eller bytet, var vanligt vis ön frälseherre. Embetsmannen. som skulle vid nämnde. afhsndlingar bevaka kronans bär gta och uppgöra vilkoren, var stundom samma frälsemans anförvandt, ofta kaus vän och kamrat, nästan alltid hans ståndsbroder; det är tydligt, att. kärleken för.det.allmänna bär stå. skulle ..mersitn en: gång vika för ståndanitet, egennyttan och den: enskilda vänskapen. Detta bestyrkes af-en mängd exempel, särdeles i afseende på försnmmade rusttjenster, olagliga rå-: och rörshemman; . samt.oriktiga värderingar vid bytenj förpantningar, köp nm. m. Vi hafva påpekat flera exekpelipi sår dan egeonytta. Dylika tilltag, både djerfva och djupa, förekomma ofta nog: (Fryxell, del. 17, sid. 3760. följ.) De skånska frälsemännen nu för tiden äro så förmögna och inflytelserika,.att .de kunna. nära på göra hvad dem Llyster; och de.sesig städse omgifne af krypande gårdsfogåar, slafviska och: underskafvade åboar, samt äro uppburna af provingens adliga höfdingar och andra embetsmän, som naturligtvis ej kunoa gynna simpla bönder mot stora. magnäater. Att dock grundlig undersökning är af nöden påkallad, är. påtagligt tör hyar och en, som rvärmarg gör sig reda för förhållandena i: Skåne. iI-senare. tider har nemligen inläggande och -afhysande af hemman:försiggått och tillåtits, ehuru derigehom minskas RR a Bran fs SG