Frälsebönderna I Skåne.
(Ur Norra Hallands läng tidning.)
(Forts. från föreg. nir.)
Vi afhandlade i föregående uppsats skån-
ska. hofveriet samt: fanno,vatt detta oveder-
sägligen är olagligt å s. k. frälseskattegods.
.Eboligt gammal svensk häfd är detsamma äf-
ven iolagligt å de öfrige. frälsegodsen, ehuru
-.de skånska herrarhe: småningom tillvällat sig
enligt dansk häfd, ej skrifven lag, större frir
;heter öfver sina ländbönder, äv som öfver-
-ensstämmer med Sveriges lag.och. och dess
allmoges -väl. Redan 1672 påyrkades dylika
adliga förmåner: : Fryxell anför: Adeln foör-
-drade, att.svensk adelsman, som bekommit
förläningar. i Skåne, skulle innehafva. dem en-
ligt .danskt-adliga privilegier, hvilka voro be-
tydligtistörre.. än då svenska. Man begärde
- vidare och fickitillstånd, att, utom de gamla
säterierna, anlägga nya sådana. åt sina barn.
Man stadgade ock, att-adelsman, som af kro-
nan: inköpt räntorna: af ett hemman, borde
ock nästslägten: (åboarne) hafva löse- eller
bördsrätt till sjelfva. jorden. (Fryxell, del.
14, sid..131.) — Denna kista förmån blef in-
bringande, ty under, de stora och blodiga kri-
gen, -dervid allmogen fick nära på gå man
ur huse;j- utdog. snart. hela slägten, och nu
passade . ränteionebafvaren på att tillskansa
Sig. gratis sjelfva .hommanet. Afrven. måste
under den allmänna nöden, som under ofreds-
tider uppstår i synnerhet i gränsproviiser,
bonden vända sig-med anhållan om hjeip till
den rika ränteinnebafvaren, och för en till-
fällig bjelp till Honom afstå sin bördsrätt, el-
Jer utlöfyva för längre eller kortare tid en
Vvidsträcktare. dägsverksskyldighet, som sedan
under årens lopp utvidgades till rent hofveri
under åufvidgårdev. Om allt detta kan lär
sas ho3 Fryxell. Vid sedermera uppstående
processer vant allt:d den mäktige frälsemaån-
nen, Slägtingar, vängner: och ståndsbröder
fällde såsom häradshöfdingar, lagmän eler
ländshöfdihgar utslaget. (Fryxell, del. 17,
tid. 172.) Och så går det till ävnd i dåg,
påstå de skånska frälscböaderra; derföre ön-
eka de, att riksdagen må anordna en oväl-
dig öädersökning wi dessa eganderätts- och
höfverifrågor, äfven i hvad de angå krönens
rättigheter, ty de påstå, med ellst utan skäl,
att äfven härutinnan tillgår nu på samma
sätt, som Fryxell heskrifver det hafva fordöm
förelupit, tär kronogodt skulle köpas, förr
pantas eller bytas. Mannen, som ville göra
köpet, förpantniogen eller bytet, var vanligt
vis ön frälseherre. Embetsmannen. som skulle
vid nämnde. afhsndlingar bevaka kronans bär
gta och uppgöra vilkoren, var stundom sam-
ma frälsemans anförvandt, ofta kaus vän och
kamrat, nästan alltid hans ståndsbroder; det
är tydligt, att. kärleken för.det.allmänna bär
stå. skulle ..mersitn en: gång vika för stånda-
nitet, egennyttan och den: enskilda vänskapen.
Detta bestyrkes af-en mängd exempel, särde-
les i afseende på försnmmade rusttjenster,
olagliga rå-: och rörshemman; . samt.oriktiga
värderingar vid bytenj förpantningar, köp nm.
m. Vi hafva påpekat flera exekpelipi sår
dan egeonytta. Dylika tilltag, både djerfva
och djupa, förekomma ofta nog: (Fryxell,
del. 17, sid. 3760. följ.) De skånska frälse-
männen nu för tiden äro så förmögna och in-
flytelserika,.att .de kunna. nära på göra hvad
dem Llyster; och de.se- sig städse omgifne af
krypande gårdsfogåar, slafviska och: under-
skafvade åboar, samt äro uppburna af provin-
gens adliga höfdingar och andra embetsmän,
som naturligtvis ej kunoa gynna simpla bön-
der mot stora. magnäater.
Att dock grundlig undersökning är af nö-
den påkallad, är. påtagligt tör hyar och en,
som rvärmarg gör sig reda för förhållandena
i: Skåne. iI-senare. tider har nemligen in-
läggande och -afhysande af hemman:försig-
gått och tillåtits, ehuru derigehom minskas
RR a Bran fs SG