allt ifrån den stund, de af samvetslösa agen-
ters förespeglingar om den lycksalighet, som
väntar dem i landet på andra sidan bafvet
till dess dö stå? redlöså i det främmande
landet. : !
Talaren såg dock emigrationen från helt
avonan och större, man kunde säga ideel, syn-
punkt, i det han fästade synnerlig vigt på
den åtminstone moraliska vinst Sverige skulle
i framtiden tillskyndas derigenom, att en svensk
nationalitet finge fast fot på den nordameri-
kanska kontinenten, der svensk kultur och
svenskt språk bibehöllog oblandade. Afsigten
med motionen hade varit, att få agenter an-
ställda i Amerika för att hjelpa svenska emi-
granter att komma till den trakt, som för
dem vore bäst passande och gom passade
bäst för att få en svensk nationalitet till
stånd. Hr Per Nilsson i Espö hade funnit
det Jånga föredraget intressant, men tyckte
att det skulle-ha varit mera på sin plats vid
en offentlig. föreläsning. - Han ville ej lägga
något hinder för den fria flyttningen, men
ville lika litet bidraga till att all babylonisk
förbistring- uppstode i Amerika, hvarför han
ville bifalla utskottets utlåtande. Hr Sije-
ström anmärkte, att den obekantskap med
amerikanska förhållanden motionären förut-
satt af honom sjelf blifvit på ett lysande sätt
vederlagd, då han visat sig vara noggrannt
hemmastadd i Amerika. Detta stora land
kan ej anses vara okändt i Sverige, emigra-
tionsströmmen, om i afseende på klimatiska
förbållanden jemförda med våra, tagit en rik-
tig väg, och man får lika litet antaga att
det ligger öppet att intagas af den förstkom-
mande. Det är ett ordnadt samhälle och i
betraktande deraf måste det anses för en
olycka att, såsom tyskarne försökt, der bilda
en stat i staten, hvilket ej kan få länge
fortgå. Hr Jöns Pährsson, som äfven funnit
motionärens rågra få ord för många, på-
stod att orsaken till emigrationen ej är att
söka uti hvad man hoppas att vinna der bort-
om hafvet utan uti hvad man saknar här
hemma. Det skulle mera gladt-tal., om mo-
tionären fästat mindre vigt vid nationalitets-,
men mer vid personlighets-principen; det
bästa medlet att förekomma emigrationen vore
detta äfvensom att gifva kapitalet dess rätta
plats, så att det blifver arbetets tjenare och
icke dess herre.
Hr Keij yrkade bitall tfil utskottets förslag
med tillägg, att det varit mycket bättre om
motionären hållit sitt töredrag i sällskapet
Idun eller för folkhögskolefonden, än att
dermed upptaga Andra kammaren.
Hrr Hedlund och Gripenstedt togo motio-
närens försvar i afseende på föredraget, eme-
dan frågan var af stor vigt, men: kunde dock
ej gilla hvad han föreslagit och staunade kam-
maren vid hvad utskottet hemstä!lt.
Hr Hedlunds af statsutskottet afstyrkta, mo-
tion om 3000 rdrs anslag till statistiska cen-
tra!byrån för att samla uppgifter om den eckle-
siastika egendömen i.Sverige och derom af-
gifva berättelse, föranledde en stunds öfver-
läggning, dervid hrr Otterström och Alströmer
af sparsamhetsskäl yrkade afslag å motionen,
men hrr Siljeström, Ola Jönsson m. fl. bifall
till densamma. Utskottets afstyrkande god-
kärdes med den knappa majoriteten af 85 rö-
ster mot 79, -
uo1agov tU EKONOMiska. KArteverkKet, CuL
gammalt tvisteämne inom Andra kammaren,
gaf äfven i går pulodning tiil åtskilliga me-
ningsutbyten. Utskottet hade nedsatt ansla-
get från 60,000 till 40;000:rådr.
Al!a försök att -få utskottets förslag anta-
get strandade; man ville uödvändigt ha dessa
kartor, som voro enda grunden för en tiilför-
litlig statistik och man: beviljade det förra
anslaget, likväl -först- efter votering, som ut-
föll med 78 röster mot 77, hvadan det emel-
lertid visade sig att öfvertygelsen om dessa
kartors nytta och nödvändighet blifvit något
robbad sedan förra: riksdagen. I anledning
af gjorda anmärkningar öfver att chefen för
detta karteverk tillika innehar öfveringeniörs-
tjensten ilandtmäterikontoret förklarade stats-
rådet Adlercreutz att detta arrangement en-
dast är tillfälligt och skall ändras.
Gårdagens aftonsammanträden.
FÖRSTA KAMMAREN
fortsatte och afslutade föredragningen af den
återstående delen af femte hufvudtiteln. Hvad
utskottet angående den föreslagit bifölls till
största delen uten diskussion.
Till rikets ekonomiska karteverk hade ut-
skottet i sjette punkten af sitt utlåtande an-
gående sjette hufvudtiteln tillstyrkt ett extra
anslag af 40,000 rdr eller 20,000 rdr mindre
än hvad k. m:t för detta ändamål äskat. Punk-
ten blef efter en kort men liflig diskussion,