Riksdags-Nyheter. : Gårdagens förmiddagssammanträden. Vid början af gårdagens förmiddag:sammanträden företogs den gemensamma voteringer, iföljd af kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om anslagets till handelsoch sjöfartsfonden indragning. Som bekant afslog första kammaren regeringens framstä!lving härvid, hvaremot andra kammaren biföll densamma. Vid nu företagen votering bifölls k. m:ts proposition med 189 röster mot 76; i första kammaren afgåfvos nemligen 51 röster för och 57 emot, då deremot i andra kammaren 138 röster mot 19 understödde propositionen. FÖRSTA KAMMAREN. För hvad der i går förmiddag förekom taga vi oss friheten hemta en redogörelse ur Aftonbladet för i går afton i stället för att skrifva en annan, som ej skulle kunna innehålla något mera eller bättre: Första kammaren har i dag formligen erkänt riksdagens rätt att besluta nedsättningar i de ordinarie statsanslagen. Denna vigtiga konstitutionela principfråga har således nu blifvit bragt till ett afgörande, som med ens afklipper alla vidare tvister derom inom representationen. Summan, hvarom i detta fall var fråga, var en ren obetydlighet, en minskning blott af 3,000 rdr i anslaget till durchmarsch-kostnader, så att voteringen nästan uetslutande gällde principen, om hvilken en grundlig och högst intressant debatt föregick beslutet. Af denna debatt framgick tydligt, att de talare, hvilka; i likhet med andra kammarens majoritet, ansågo riksdagen oförhindrad att nedsätta ordinarie anslag, ville bringa sjelfva principen till afgörande i samband med en summa af ringa betydenhet, på det att ej principstriden skulle blanda sig i afgörandet af större och vigtigare anslagsfrågor. Nedsittningen beslöts med 63 röster mot 40. .. Det, var isynnerhet hrr Rydin, af Ugglas och mänt konstitutionel och grufidlaglig synpunkt, och resultatet af den utredning de gåfvo blef den, att hvarken i grundlagens bokstaf eller i det konstitutionela systemet förefunnes något hinder för riksdagen att nedsätta anslag derför att de blifvit på ordinarie stat uppförda, så framt icke genom sådana nedsättningar tredje mans rätt berördes eller representationen föranledde rubbningar i de organisationer, som k. m:t, i förlitande på en gång beviljade sådana anslag, hade i grundlagsenlig ordning vidtagit. Enahanda åsigter uttalades för öfrigt af hrr Silfverskiöld, Stjernblad, G. Posse, v. Platen och C. G. Mörner, hvilken sistnämnde påpekade, att den vigtigaste och essentiela skilnaden mellan ordinarie och extra anslag bestode deri, att om konungen upplöser riksdagen, innan statsregleringen blifvit beviljad, de ordinarie anslagen fortfara att utgå, hvilket deremot icke är händelsen med de extra. Hr Wern visade i sitt förträffliga anförandej att mycket stora oligenheter skulle följa deraf, om man drefve den ohållbara satsen, att de ordinarie anslagen ej, finge af riksdagen nedsättas, bland andra den, att inga anslag vidare skulle komma att på ordinarie stat uppföras. Det förtjenar anmärkas att hrr v. Platen och Stjernblad;-ehuru-.de erkände rätten att besluta nedsättningen, likväl af finansiela skäl röstade mot densamma : och att således den majoritet, fom erkände principen, var större till och med än voteringsresultatet utvisar. De talare, som bestredo fepresentationens rätt att nedsätta ordinarie anslag voro hrr Nordström oo 1 FFS SSA