Riksdags-Nyheter.
: Gårdagens förmiddagssammanträden.
Vid början af gårdagens förmiddag:samman-
träden företogs den gemensamma voteringer,
iföljd af kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga
om anslagets till handels- och sjöfartsfonden
indragning. Som bekant afslog första kam-
maren regeringens framstä!lving härvid, hva-
remot andra kammaren biföll densamma. Vid
nu företagen votering bifölls k. m:ts proposi-
tion med 189 röster mot 76; i första kamma-
ren afgåfvos nemligen 51 röster för och 57
emot, då deremot i andra kammaren 138 rö-
ster mot 19 understödde propositionen.
FÖRSTA KAMMAREN.
För hvad der i går förmiddag förekom taga
vi oss friheten hemta en redogörelse ur Afton-
bladet för i går afton i stället för att skrifva
en annan, som ej skulle kunna innehålla något
mera eller bättre:
Första kammaren har i dag formligen erkänt
riksdagens rätt att besluta nedsättningar i de
ordinarie statsanslagen. Denna vigtiga konsti-
tutionela principfråga har således nu blifvit bragt
till ett afgörande, som med ens afklipper alla
vidare tvister derom inom representationen. Sum-
man, hvarom i detta fall var fråga, var en ren
obetydlighet, en minskning blott af 3,000 rdr i
anslaget till durchmarsch-kostnader, så att vo-
teringen nästan uetslutande gällde principen, om
hvilken en grundlig och högst intressant debatt
föregick beslutet. Af denna debatt framgick
tydligt, att de talare, hvilka; i likhet med andra
kammarens majoritet, ansågo riksdagen oförhin-
drad att nedsätta ordinarie anslag, ville bringa
sjelfva principen till afgörande i samband med
en summa af ringa betydenhet, på det att ej
principstriden skulle blanda sig i afgörandet af
större och vigtigare anslagsfrågor. Nedsittnin-
gen beslöts med 63 röster mot 40.
.. Det, var isynnerhet hrr Rydin, af Ugglas och
mänt konstitutionel och grufidlaglig synpunkt,
och resultatet af den utredning de gåfvo blef
den, att hvarken i grundlagens bokstaf eller i
det konstitutionela systemet förefunnes något
hinder för riksdagen att nedsätta anslag derför
att de blifvit på ordinarie stat uppförda, så framt
icke genom sådana nedsättningar tredje mans
rätt berördes eller representationen föranledde
rubbningar i de organisationer, som k. m:t, i
förlitande på en gång beviljade sådana anslag,
hade i grundlagsenlig ordning vidtagit. Ena-
handa åsigter uttalades för öfrigt af hrr Silfver-
skiöld, Stjernblad, G. Posse, v. Platen och C.
G. Mörner, hvilken sistnämnde påpekade, att
den vigtigaste och essentiela skilnaden mellan
ordinarie och extra anslag bestode deri, att om
konungen upplöser riksdagen, innan statsregle-
ringen blifvit beviljad, de ordinarie anslagen
fortfara att utgå, hvilket deremot icke är hän-
delsen med de extra. Hr Wern visade i sitt
förträffliga anförandej att mycket stora oligen-
heter skulle följa deraf, om man drefve den
ohållbara satsen, att de ordinarie anslagen ej,
finge af riksdagen nedsättas, bland andra den,
att inga anslag vidare skulle komma att på ordi-
narie stat uppföras.
Det förtjenar anmärkas att hrr v. Platen och
Stjernblad;-ehuru-.de erkände rätten att besluta
nedsättningen, likväl af finansiela skäl röstade
mot densamma : och att således den majoritet,
fom erkände principen, var större till och med
än voteringsresultatet utvisar.
De talare, som bestredo fepresentationens rätt
att nedsätta ordinarie anslag voro hrr Nordström
oo 1 FFS SSA