Ekonomiska karteverkots indragning. Personer som äro hemmastadde i kartografi ha sagt oss att, så vidt de känna, har det aldrig i något land förokommit att regeringen låtit samtidigt upprätta tre särskilda karteverk öfver riket. Om desso sakkuanige personers uppgift härom än icke skulle vara fullkomligt säker, så lärer det åtminstone kunna antagas aft ett sådant förhållande som det na nätinda är ytterst ovanligt. : Och om det är ovanligt att rika stater, såsom England, Frankrike och Nordtysklaad ej bestått sig en sådan lyx som tre karteVerk på en gång, så måtte det vara ett ännu större öfverflöd att ett så fattigt land som Sverige bekostar trenne i så många delar likartade arbeten, hvartdera med ledning af särskilda undersökningar och hvartdera under särskild öfverstyrelse, ehuru två af dess kartvörks öfvörstyrölse. derjemto bafva något ennat att bestytå, nemligen Topografiska kårens chef och föreståodaren för geologiska byrån. Det tredje verket är det ekonomiska karteverket, bvars tillvaro man icke må tro Vera öfrerensstämmande med god ekonomi. Det uppsattes år 1859 — dess iostruktion utfärdades d:135 april och styresmannen tillEattea Ad. 16 dec. samma år. Dess första uppgilt var att påskysda det dittills åt generallandtmäterikontoret öfverlemnade bearbetandet af det geografiska sockenkarteverket. Sedan drillade man saken derbän, att dess stomkarta skulle användas jemväl af topografiska och geologiska kårerna, hvaraf naturligtvis följde behof af ökad personal och — ökadt anslag. Detta förefaller 0:3 varg högst olämpligt i en tid som dennå, då landet avälter och vår talrika londtmätarkår nästan öfverailt saknar arbete samt väl behöfda den ringa Inkomst, som kunde beredas genom sockenkariyerkets fnrlföljande, belst efter en tidsenligarö plan så att på samma gång stomkarta derigenom kunde beredas nyssnämnda kårer utan att onödigt betunga staicn med ett särskilt emhbetsverk. : I afseendo på det ekonomiska karteverket ge vi det märkliga att regeringen, samma dag den beslutat bos riksdagen äska bibebållandet af anslagna 66,000 rår till ekonomiska kartverket, afiåtit skrifvelse till landtmäteristyrel:en, bvari framhålles fördelarna af att ställa ekonomiska kartverket under dess inepektion,. derizezon utom andra fördelar jemväl någon besparing i förvaltningskosainaderna tord3 kunna beredas, och inforiras des utlåtarde om lämpligaste sättet att ordua sådan hopslagning. Om detta härleder sig derifrån att chefen för det eköromiska kartverket, hvars Jokal är i landtmäterikontorets hus, nyss blifvit utnämnd til öfveringeviör med tjönstgöring i samma bus, känna vi icke. Statsutskottet har tagit regeringens vink ad notam och föraslagit anslagets minskande till 46000 rdr. Vi gilla fulikomligt denna nedsättri: g, ren föreslå tillika att riksdagen nu beslutar hela ekonomiska kartverkets indragning efter fullbordandet af nu påbörjade kartblad. Skälen dertill äro i korthet följande. 1) Do ekonomiska kartorna äro föråldrade och ofullständiga, röra nög innan de hunrit utgifvas. Detta beror främst på det solklara foktom att arealen af åker, äng och skog ständigt ändras i följd af odlirg samt deruäst på bristande noggrannhet i arbetets utförande, varom bland shnat det klander vittoar, som uttalats af Jandshöfdingeembetet i Upsala län, det enda som efter rio års arbete bunrit uppmätas af kartografiska kåren. En tabellarisk upp-tälving blir vida billigare, kan derför slitid lättsre bållas i tidsenligt skick. 2) Afräknas från antaget de 20.000 rår som äro afsedda för fortsatta mätningar i Norrbottens län, hvilka blott utgöra fortsätt