Utrikes-Nyheter.
Såsom valkandidater för Paris ha af en
demokrati-k klubb följande personer blifvit
uppställda: Felix Pyat, Victor Hugo, Bancel,
Louis Blanc, Barbe:, Röchefort, Nadaud, 1Le-
åru-Rolio, Edgar Quinet.
Se der en namilista, om åtminstone icke
saknar färg.
Marskalk Serrano förklarade den 26 fe-
broari att ban ämnar behålla ministeren vid
dess nuvarande sammansättning. Regeringen,
yttrade han, ämnar bli revolutionens grund-
satser trogen och önskar blott att landets re-
geringsform snart må bli definitvt atgjord.
Portugals regering har genom ett kongl.
dekret afskaffat slafveriet inom sina kolonier,
Don Carlos af Bourbon undertecknade den
24 februari ett kontrakt, enligt hvilket en bel-
gisk vapenfabrikant eger att åt honom leve-
rera 14,000 gevär. Hvad planen för Carlister-
nas fälttåg angår, ha de för afsigt att först in-
tränga i Catalonien och Aragonien. Alla nö-
diga förberedelser härtill äro redan vidtagna.
Den kår, som skall börja anfallet är redan
fullständigt organiserad; dess styrka känner
man icke; man vet blott, att dess rytteri be-
står af 12 å 13 hundra iman.
Garibaldis organ, Genua-tidningen Movi-
mento, bffentligvör några bref, vexlade mellan
den store generalen och Kretas provisoriska
regerings president. Se här några små ut-
drag af hvad kretezsaren skrifver:
I dag, efter trettio års strid och förfärliga
lidanden, bygga vi vårt hopp endast på er, ge-
I neral,. och på denna Förenta Staternas stora re-
publik, dit min nuvarande mission förer mig.
Icke på skyddsmakterna, icke på regeringarne,
icke på diplomatien vilja vi hädanefter förlita
oss. Vi ha erfarit, att sultanens ord alltid skall
utöfva större inflytande på dessa makters beslut,
än all rättvisa bos vår sak, än allt blod som vi
gjutit till dess försvar; än alla de tårar, hvilka
våra tröstlösa familjer daghigen fälla.
Till folken vinda vi oss nu nied våra böner.
Till folken säga vi: kunna vi väl åter ödmjuka
oss under sultanen, hvilken på alla de befogade
klagomål, vi i all fredlighet hos honom anförde,
icke svarade oss på annat sätt in genom att låta
brinna våra byar, mörda våra fomiljer, för att
vi måtte falla till hans fötter och, intagna af
förskräckelse, underkasta oss hans välde på hvilka
vilkor som helst?
Den nu anförda delen af kretensarens bref
är emellertid icke den vigtigaste. Vi med-
dela här redan några deri förekommande yt-
tranden, som bevisa att diplomatien, då hon
trodde sig med sin konferensförklaring ha
bragt stormen i Orienten till tystnad, verkli-
gen uppgjort räkningar utan värden. Provi-
soriska regeringens presideat påstår bestämdt
att upproret skall ånyo utbryta i vår.
Heldre in vi underkästa oss, skrifver han,
vilja vi dö till sista man, Härtill äro vi fullt
beslutna; och mina landsmin ha derför gifvit
mig i uppdrag att resa till Arierika, der vi med
säkerhet hoppas finna medel till att fortsätta
striden.
Den olämpliga årstiden, svårigheten att sam-
manföra lifsmedel och ammunition, förhindra de
militiriska: operationerna. Så har fallet varit alla
år, alltsedan kriget börjades. Å
Men knapt har våren kommit, förrän alla byar,
som nu låtsas vara undergifba, omedan man för,
snöus skull måste lenuta de otillgängliga bergen,
skola åter med ny ifver gripa till vapen. Alla.
kullar, alla höjder i vått land skola åter be-
täckas med krigare, inder det dessas familjer
skola söka skydd i hålor och i skogarne.
Huru svarar Garibaldi på denra skrifvelse?
Icke såsom vanligt, kort, uppmuntrande och
med denna tillförsigt, som Vi lärt o33 beundra
hos honom; utan ban:har skrifvit ett längre
bref, hvari sorg, att icke säga: förtviflan,
uttryckes. Han tycker tillståndet i Europa
vara högst olyckligt; och det låter nästan på
honom, som: skulle han ba öfvergifvit boppet
om - att kanna i någon mån bidraga till de;
bestående förhållandenas förändring. i
Edert bref, säger han, har -förgatt mig ij
sorgsen stämning, och ert hjeltemodiga folks;
olyekliga belägenhet går mig Så mycket meratil
hjörtat, som jag är urståndsatt att arbeta förj
dess räddning. i
Visserligen tär våldet mot er en af de outplån-;
liga fläckar, som orena denna tyranners och trä-.
lars plantskola, som kalläs Europa. Hvad kan!
väl. detta sällskap af plågare och plågade göra:
för er och era lidanden? för er, söm vilja lefva
för er sjelfva i skötet af era familjer? De vilja,
att vi skola fjettras vid Sodoms-slägtet !och vara:
detsamma underordnådt — detta slägte, hvars
rättigheter öfver er grunda sig endast derpå, att
det, stammande från okända öknar, inträngt i
era hus, plundrat er egendom, skändat era qvin-
nor och... om förtryckarne ännu kunde rodna,
skulle jag nedlåta mig till att äfven tillvita dem
deras osedlighöt. ; ;
Generalen slutär emellertid med att upp-
mana kretenserna att vända sig till Förenta
Staterras folk, af hvilket ban hoppas att de
skola undfå hjelp. Slutet af hans bref lyder
som följer:
sVänden er till den stora republiken! Detta
högsinta och fria folk skall räcka er en broder-
lig hand, och det förmår hjelpa. De tusen
tappra i hvarje land, som alltid äro beredda att
skynda till likars hjelp, skola bistå äfven er.
Och vidare: Europas skyddsandes lifskraft at-
tager. Han skall dö. Det konglomerat af ben-
Tnatar Anh kentt gam I eå, kallades RBananarte.