ERSATTS TATE
Bref från Skåne.
(Forts. fr. r:r 1271)
Vid Trollcholm hafva arrendatorerna ej visat
tecken till ohörsambet och flera af dem hafva
erhållit redsättning å förra årets arrende, men
livilken nedsättnivg hvarken blifvit jomnt eller
rättvist fördelad: och hvilket sannolikt berott
å förvaltarens godtycke. Och oaktadt Trol-
eholm3 bönder bafva det bättre än vid måaga
andra herregårdar, så hafva de dock erhållit
vissa inskräskningar, utom det att arrendet,
bär som allestädes, böjes vid hvarje ry sr-
rendetid. De till danna egendom lydande
skogsoemman, hvilkas förnämsta fördel bestått
i ladugårdsskötsel, i följd af goda ängar och
betesmarker, hafva lidit betydligt derigerom
att man dels fråntagit dem betesmark, som
förvandlats till s k. planterhagar, och dels
inskränktderas höskörd genom attå ängsmarken
till hvarje hemman utstaka stora lokaler, der
ingen höskörd får företagas. Trollebolms tor-
pare och hu män, helst på slättbygden, äro
deremot till stor del så utfattige att de hvar-
ken hafva något ett äta eller beså sin jord
med. Arrendatorn af sjelfva säteriet, hr Gadd,
hvilken har att tillgodonjuta alla torpares
dagsverken och körslor, har under sistlidne
års lopp måst på egen kost föda alla dags-
verkare samt äfven till dagsverken taga deras
hustrur och barn samt föda dessa, på det att
de ej måtte svälta alltför mycket.) Allt
detta är sannolikt obekant för ställets egare,
som är bosatt långt derifrån och som härom
troligen icke med fall sanningsenlighet blir
undetrrättsd,
Vid Trollenäsg, der bönderna under hbofveri-
systemet för 30 år sedan voro alldeles utfat-
tige och utarmade, äro de nu såsom arren-
datorer rästan allmänt välmående och vid få
hesregirdar har man så många donationer
till gamla tjenare eller visar sig så frikostig
mot de fattige som här. Ellioge bönder, äf-
venledes arrendatorer, stå sig i allmänhet godt,
utom i den lilla. byn Kastberga, der också
jäsving och missnöje yppat sig. Ingen af
dessa tvenne gårdar har förvandlat rågra
byar till plattgårdar.
Krutstorp är den enda herregård i vestra
Skåne, der hofveri till: en del: ännu existerar,
och derför äro .så väl dess landtbörder som
torpare och busmän utarmade och irätt dålig
belägenhet. Darstädes är äfvenledas inspek-
toren ordförande i socknens (Kågeröds) kom-
munalstyrelse !och således den som styrer det
helg, ty socknen består af idel frälsebönder.
Ett bövis på den hårdhet söm råder derstä-
des är, bland annat, att afskedade gamla tje-
nare och handtverkare ej erhålla någon dona-
tion eller något underhåll från gården, utan
instufvas på siv böjd i någon aflägsen koja
och få söka sin tillflykt hos fattigvården.
Under början af sistlidne sommar upptäckte
man, att cn statdrärgs hustra med späda barn
omkring sig på en kylig dag eldat i kakel-
ugnen. Gevast utsändes en muraro-att ned-
rifva och igermura alla kskelugnar i stat-
husen, och detta vid en gård med så rik till-!
gång på bränsle att tjogtals la:s af ris och:
grenar årligen nedruttna i de vidsträckta sko-;
;garna. På detta sätt värdas de underhaf-
vande på Tycho Brahes fordna fädernehem,
som ännu är försedt med ett vidsträckt gods.
Då nu Tullberg ej kunnat skaffa bönderna.
arfsrätt eller skatteköp till de af dem ber
bodda hemman, hvartill kanhärda alla eller
åtmiastone de flesta torde saknat rätt eller
åtminstone icke kunnat bevisa sin rätt, så
hafva många af hans anhängare blifvit haärs
fiender och uppträda mot bocom :med bitter-
Het, såsom det visade sig med bönder ifrån
Barsebäck vid det fyligen bållna tinget i
Kjeflinge. Men bland hela Skånes allmoge,
icke minst bland kronobönderna, råder en
allmän förbittring öfver T:s samt hans skrif-
vares häktsnde och behardling, hvilket senare
anses såsom ett groft barbari blånd ett fritt
folk och i ett kosstitationelt tänd, der alla
böra vara lika inför l2gea öch der våld eller
mannamån icke böra ifrågakomma. Den som
lefver och vistas biard folket känner detta
vida bättre än åtskilliga skånska tidningar,
hvilka stundom prata-i vädret, hvilket synes
af deras rökverk förhr Larcen, frälseinspek-
toren och de Rönvekolmsbönders herre och
mästare. Om somliga skånska blad, såsom
det vill synas, anse T. såsom enda orsaken till
böndernas opposition mot herremännen, så
borde samma blad äfven erkänna att denne
T. gjort vår provins och hela samtiden en
stor tjenst dermed, att Skånes hofveri- och
frälse-förtryck med ella dess vedervärdigheter
kommit i degen, hvilket icke annars hade
skett, ej ens genom den skånska, i den vägen
förut alldeles okunniga tidtingspressen.
2 0 nn ee ee
—— OO —
———-—