Bref från Skåne.
Då bonden: Anders Persson i Kyle för ett
par vintrar sedan blef ihjelslågen på vägen
mollan Hör och Hörby och banemannen var
känd, så sökte vederbörabde; både domare
och andra auktoriteter, att tramställa Omstan-
digheterna vid -dråpetsvbegående så mildrande
och tvetydiga som möjligt. Den anklagade
fick ej blott hafva ett rättegåvgsbiträde, hvil-
ket i brottmål annars förnekas andra perso-
ner,) utafirtilläts äfvens att vistaspå Tri fot
under rättegången och ända till dess döm fal-
lit i högsta instansen. Och då nu baneman-
nen blef dömd till ett så lindrigt straff som
2 års fängelse satit efter domens-afkunnande
ej stod att finna, såsom tidningarne berät-
tadey- så- utfästades-.hvarken någon belöning
för hans-efterspanande och gripande, ej hel-
ler blef han efterlyst i landshöfdingeembe-
tets kungörelse. Man Jät saken helt enkelt
bero till dess att mannen slutligen sjelf så-
som fånge anmälde sigi Malmö, så att hvar-
ken extratåg: eller militärkommendering kom
i fråga för att gripa och eskortera honom.
Och hvarför allt detta? Det torde vara svårt
att finna något annat skäl än; att en herre-
man var den anklagade och dömde; gent emot
en simpel bonde, som af herrematncnerhål-
lit sitt banesåt.
Men när nu en del skånska berremän år
efter år lagt mer och mer tunga på sina
bönder, så att bördorpa blifvit aldeles olid:
liga, och bönderba i följd deraf, äfvensom i
anseende till två dåNga år, sökt efter lindring
och bjelp i deras beklagansvärda belägetnbet;
så kastar man hela skulden, icke påutsugs
ningssystemet, höfveritörtrycket och missvikxs
ten, utan på en endå person, nemligen kor-
fo Tullberg, en del bönders advokat. Denne
ullberg, som vissörligen icke är hvarkeh
skuld eller upphot till rörelsen bland skånska
frälsebönderna, äfven om han i sim månd un?
) T, ex. Josephson och Grubb.