genom vanan äro härdade deremot. Det andra luftpröfvet tog Lemaire från ett annat rum i samma kasern, som endast hade 17 begagnade sängar och var väl ventileradt. Det tredje profvet var taget utanför byggnaden, dock i dess omedelbara närhet. Kondenseringsvattnet från det första profvet hade samma egna lukt, som detrum, från hvilket profvet var taget; det var färglöst, oklart, och visade, efter att ha stått i två timmar, ctt betydligt antal mikroskopiska, genomskinliga, ronda, äggformiga och cylindriska små kroppar; efter ytterligare fyra timmar hade dessa små kroppar betydligt förökat sig; i vätskan visade sig de vid bvarje förruttnelse talrikt närvarande infusoriearterna Bocterium och Vibrio, och slutligen förefunnos ett stört antal af en andan art lägre organismer: de ägeformiga, först af Ehrenberg beskrifna monaderna. Slutligen, 18 timmar efter kondenseringen, hade bacterierna, vibrionerna och monaderna betydligt förökat sg och bildat sporer, under det att de först observerade, genomskinliga små kropparna hade aftagit i mängd. Det andra proiset, taget från det ventilerade rummet, var utan lukt och visade vid mikroskopisk undersökning samma beståndsdelar, men i ett betydligt mindre antal. Det tredje profvet slutligen innehöll endast ytterst få genomskinliga små kroppar, och till och med efter 24 timmars förlopp kunde Lemaire icke upptäcka några andra bildningar i denna vätska. Först efter 48 timmar kunde äfven här upptäckas bacterier, vibrioner och sporer. De i de båda andra profven förekommande monaderna funnos deremot här alldeles icke. Det står således fast, att luften i öfverfyll-da, illa ventileråde rum väsentligt skiljer sig från den fria luften. I den förstnämnda uppträda en följd af mikroskopiska organismer, hvilka alldeles icke eller i mycket ri: ga mängd anträffas i den senare. Nästa uppgift bestod nu i att bevisa, att de funna orgasnismerna verkligen härstamma från menniskorna, att således verkligen många menniskors sammanvaro är orsaken till deras förekommande i luften. Lemaire undersökte derför friska menniskors utdunstning från kroppens mest olika delar, och återfann alla de former, som han upptäckt iluften, då utdunstningen icke hade varit 8 dagar aflägsnad från huden. På fötternas hud befunno sig äfven de der genomskinliga små kropparna, som Lemaire, på grund af resultatet af det första luftprofvets undersökning, antager vara fröen till de senare uppträdande organismeria, samt monaderna. Att dessa organismer från huden lätt upptagas i luften, att deras antal är så mycket större, ju flere menniskor uppehålla sig i ett rum : och ju längre luften i detta rum är inneslaten, förstås af sig sielft. Men oafgjordt är, om dessa med luften blandade organiska beståndsdelar äfven äro hufvudorsak till luftens förskämning, om de framkalla de sjukdomsformer, hvilka uppträda i följd af inandning af förskämd luft i trånga, icke ventilerade boningar. Lemaire ämnar nu sysselsätta sig med att genom ytterligare undersökningar lösa denna i praktiskt hänseende så ytterst vigtiga fråga, och sålurda komplettera de för naturvetenskapen intressanta upptäckterna genom att visa deras sammanhang med de praktiska frågorna.