— 0e) v—
på hvar och en, som kom i hennes säll-
skap. Hennes älskliga väsen, hennes be-
bagliga- utgängessätt och den lugna hem-
trefnad, som omgaf henne, eröfrade helt
ochhåilet fru Lycys bjerta. Hon insåg ge-
nast, hvilken vinst det skulle vara för säll-
skapslifvet i trakten, om-hon lyckades värfva
Ferrol och isynnerhet hans unga hustru
derför. Han hade varit en angenäm. gäst
i Hennes hus, innan olyckan med hans för-
sta hustru inträffade, och ehuru halft rädd
för Jbonomj kunde hon:dock icke neka-ho-
nom: sin beundran för hans kraft och prak-
tiska omdöme och: hom- förstod till fullo
uppskatta det gagn, hon-rörande sin eko-
nomi kunde hafva af honom som rådgifvare.
How beslöt derför-att utan dröjsmål eröfra
dem för sin sällskapskrets. Det första me-
del, hon i. detta: afseende använde, var en
present af vildbråd — ty Parken hade jagt-
marker, men: Tornet icke — och så snart
hennes visit blifvit besvarad, sände hon en
middagsbjudning. - Denna -afslogs i höfliga
ordalag och på skäl, som fru Bartlett en-
såg endast. föregifna. Hon trodde det vara
en liten hämnd. för hennes dröjsmål att
göra visit på Tornet och hon ångrade, att
hon på ett så kortsynt sätt förverkat de
fördelar, hvilkas värde hon-nu uppskattade
högt.! Vid. middagsbordet, der herr och
fru Ferrol icke voro närvarande, talade hon
med. mycketsberöm om dem, isynnerhet om
st I