Såsom vi i gårdagsbladet korteligen
nämnde, hade vår korrespondent i Ste-
hagstrakten skrifvit till oss, att tre per-
soner, hörande till korporal Tullbergs hus,
blifvit, när de voro häktade, belagda med
handbojor och sammanbundna. Korrespon-
denteas skrifvelse härom läses i detta
nummer. En korrespondent från Malmö
till Nya Dagligt Allehanda bekräftar upp-
giften, hvad den ene af de ifrågavarande
personerna beträffar.
Som emellertid ett så oerhördt våld
föreföll oss otroligt, då det icke var mi-
litär ensam som verkställde häktningen,
utan landssekreteraren i Malmöhus län,
hr Krook, åtföljde den stora expeditionen,
som sändes åstad på grund af blindt al-
larm, så sökte vi i går pr telegraf bekräf-
telse å uppgiften från annat håll i Skåne
och erhöllo i går afton följande svar:
Eskil Larsson, hans broder och
Johannes Andersson sammanlän-
kades med handbojor; detta är
sannt.
Desse män äro veterligen icke angifna
för någos brott, och om än de vore det,
så äro de åtminstone icke förvunne till
något sådant. På hvad grund har man
häktat dem?
Och vidare: hur har man dristat sig till
att belägga dem med bojor? Om den ene
(Eskils broder) finns icke ens anledning
att antaga, att han varit tillstädes å Kärrs-
torp, då man första gången sökte der
häkta Eskil Larsson. Det kunde icke vara
nödigt att fjettra dem för att hindra dem
från att rymma, ty dels fanns tillräckligt
väpnad eskort, dels var det väl icke an-
tagligt att de skulle kasta sig ur jernvägs-
vagnen för att komma undan; enär de der-
vid skulle ha satt sitt lif på spel. Något
anfall från folket var icke heller att be-
fara. Samlingen vid Kärrstorp hade skingrat
sig innan Militären kom dit. Och bantåget
kunde väl icke af någon folkhop hejdas.
Och om till och med detta hade varit möj-
ligt, skulle 100 man soldater väl ha räckt
till att skingra en sådan hop.
Om fjettrandet af fångarne således icke
vår föreskrifvet af afseendet på deras be-
varande, så synes det ej ha kunnat vara
föranledt af annat än en olycklig ingif-
velse, att myndigheterna genom en sådan
kraftåtgärd skulle riktigt skrämma den skån-
ska allmogen.
Men en sådan kraftåtgärd är onödig, ty
myndigheterna — med fängelse och bila
bakom sig — hafva tillräcklig auktoritet
ändå; och den kan leda till motsatsen af
hvad som åsyftats, ty ser folket att de
styrande sätta sig öfver lagen, så frestas
det att sjelf göra på samma sätt.
P. S. Sedan förestående var skrifvet,
erhöllo vi från en tredje korrespondent i
Skåne en utförligare skildring af uppträ-
dena vid Stehag. Dessa framträda i en
alltmera löjlig dager. Men det allvar-
samma: de tre männens fjettrande, står qvar,
bekräftadt äfven af denne korrespondent.
Ian tillägger att den ene af dem, Bengt
Larsson, Eskils broder, blef i lördags ef-
ter undergånget förhör, tillsvidare ställd
på fri fot och återvände till sin hemort.
Detta ådagalägger tydligt riktigheten af