En af de konstitutionella grudreglorna
är att representationens första kammare
skall. utöfva en granskande, återhållande
makt gentemot den andra kammaren. Den
skall vakta samhällets intressen, så att
de icke lida skada genom förhastade be-
slut af den lättrörligare, oftare om-
valda andra kammaren. När så konun-
gamakten i konstitutionella och legisla-
tiva frågor har sitt veto, måste alla mål
inom nämnde kategorier genomgå en tre-
dubbel sigtning och pröfning — tre in-
stanser — förrän de blifva definitivt af-
gjorda. Sådan är den konstitutionella
praxis i Europas flesta stater, och de var-
maste anhängare af det konstitutionella
systemet äro de som sätta det högsta
värdet på denna fördelning af den lagstif-
tande och skattebeviljande maktens attri-
butioner.
Första kammarens här i början omta-
lade ändamål kan icke blifva rätt upp-
nådt, utan att andra kammaren först af-
gör förekommande ärenden, lika litet som
hofrätts pröfning af ett mål kan, i enlig-
het med hofrätternas ändamål, vinnas utan
att underrätt först utlåtit sig. Det är så-
ledes ett uppenbart fel i nu gällande riks-
dagsordning, när deri är stadgadt, att må-
len skola så vidt möjligt samtidigt föredra-
gas i begge kamrarne.
I följd af detta stadgande besluter den
första kammaren, utan att hafva erbållit
del af de skäl och motskäl, som kunnat
blifva förebragta i den andra och utan att
hafva hört de faktiska upplysningar som
möjligen der blifvit framlagda. Och det
kan hända att den besluter under allde-
les samma opinions påtryckning som an-
dra kammaren och under enahanda ögon-
Blickets eller tillfällets intryck. Deremot
om den alltid behandlade ett mål sedan
det var af andra kammaren afgjordt, vore
den i besittning af ännu mera sakkänne-
dom och skulle kanhända stundom just
uti ifrågavarande beslut finna en väckelse
till nogare besinning.
Vår riksdagsordning är således behäf-
tad med ett stort fel och står iuppenbar
strid mot författarens egen afsizt.
Detta fel har hr L. Hjerta i lördagens
sammanträde med andra kammaren före-
slagit att afhjelpa. Ett bifall till denna
motion skulle närma vår konstitution till
en något större likhet med den moderna
konstitutionalismen, och det tyckes som
första kammaren ej borde hafva något att
invända emot att den blir satt på en hö-
gre ståndpunkt i bokstafven, liksom den
redan är det i andan.
Kuriöst skall blifva att se hvad landt-
mannapartiet — det oberäkneliga — kom-
mer att iakttaga för ett förhållande till
denna motion.
a et rr. mar a Buren gt Do LAR sket