lertid undaxdrsgit sig den ltörestäende ransakningen genom att rymma till Amerika, berättar Jönköpingsbladet. Sveriges tidningar. Under 1867 reqvirerades genom postverket tidningar till ett antal, som, om hvart qvartal för hvarje tidning räknas särskildt, utgjorde 170,439 eller i hvartdera: qvartalet öfver 40,000. Sammanlagda kostnaden för dessa tidningar, postförvaltsrearvodet deri inberäknadt, har utgjort 513,610 rdr 39 öre. Bödefell inom kungliga familjen. Fränska senaten har nyligen för. lorat en af sina medlemmar, hertig Tascher de la Pagerie, kammarherre hos kejsarinnan. Han dog i Tuilerierna i veckan före den nyss tilländagångna. Han var slägt med familjen Beauharnais. I förra århundradet flyttade familjen Tascher de la Psgerie till Martinique och sönderföll der i flera grenar, af hvilka en räknade bland sina medlemmar kejsarinnan Josephine. Den nu afiidne hertigen var 57 år och andre zonen till den för några år sedan afiidne grefve Tascher de la Pagerie, som var förste hofmarskalk bos kejsarinnan och hade varit adjutant åt prins Eugtne Beauharnais, enkedrottring Josepbinas i Sverige fader: Väderlekemn. I Kalmar Vari förra veckan full vår med 9 graders värme. Ingen is var. synlig i sundet. Lastning af flera fartyg troddes komma att börja redan i denna vecka Två skorstenseldar på samma dag vid samma gate. I fredagsmorgon utbröt skorstenseld i huset n:o 37 vid Mäster Sämueligatarv, i närheten af Malmskillnandsgatan, och längre fram på dagen utbröt en svårare skorstenseld snedt emot i hbuset n:o 32 vid samma gata. Begge eldarne blefvo genom svart anländ polis, sotare och ännan hjelp, hvar i sin ordning, dämpade. Sjöolyekor år 1868. Enligt officiela uppgifter från Bureau Veritas, uppgick antalet -af de under sistlidna års tre sista månader bekantblifna sjöolyckor på alla haf till 752, nemligen 722 förolyckade och 30 kordemserade fartyg. Af dessa voro 15 svenska. Den generela ötfversigten af de under hela året 1868 inträffade sjöolyckor angifver: Segelfartyg .s..s.... ss. s 61 Ångfärtyg .......sscs ror rr 110. Total förlust af fariyg 2,371. VWVärhulta ångsågs brand. Enligt hvad vi förut omvämnt häktades för någon tid sedan förre maskinisten vid ångsåfon Per Johan Eriksson, såsom misstänkt att afva anlagt branden, och E. har nu inför Eskilstuna poliskammare aflagt fullständig bekännelse om sitt deltagande i brottet, hvilken bekännelse varit så komprometterande för egaren af Wärhulta egendom, possessionaten F. W. Grnbb, att äfven denne den 11 d:s häktades och befinner sig nu i Eskilstuna cellfängelse. Ränsaknirg kommer att hållas derslädes vid extra ting den 19 d:s Hvad bittills kommit i dagen inhemtas af fö!jande: Utdrag af protokollet, bållet vid poliskammaren i Eskilstuna den 8 ebruari 1869. S. d. Anmälte borgmilstaren S. A. Hallström att sedan han på förmiddagen denne dåag å hlrvarande kronohäkte besökt för mordbrand af ångsågen vid Wiirhulta säteri i Westermo socken böktade maskinisten P. J. Eriksson och med honom uti bevakningsbefiälhafvaren Nordins nirvaro haft ett längre samtal i ändamål att förmå Eriksson, hvilken hittills envist förnekat all vetskap om eldens uppkomst, att afgifva en sannfärdig bekännelse, och bemiilte Nordin nu på eftermiddagen för hr borgmästaren anmält, att Eriksson vore beredd att bekänna sitt brott; så hade hr borgmilstaren utsatt förhör att nu hållas med Eriksson vid poliskammaren för att få hans bektinnelse i poliskammarens protokoll upptecknad. Med anledning häraf förekallades nu ofvarnhemälde P. J. Ericsson, hvilken efter erhållen förestillning att noga tala sanning afgaf följande bekinnvelse: att han från det timmersågningen börjades vid Wirhbulta varit anställd som maskinist vid dervarande ångsåg mot aflöning under de två första åren af 60 rdr i månaden och fri bostad vid herrgården samt kost vid egarens hr F. W. Grubbs eget bord, men det tredje året bebott en stugubyggnad belägen helt nära intill sågen och haft eget hushåll, som förestods af flickan C. 8. Lund, mvd hvilken han vore gift. I början af våren 1866, då sågen någon tid icke hölls i gång, hade Eriksson en helgedag varit bjuden till middag hos br Grubb, och strax efter middagen hade på kontoret under samtal med Grubb Eriksson frågat om det icke vore skäl att till läkter såga en större stapel briädbakar, som lågo invid sågen, då Grubb, som jakande besvarat frågan, yttrat till Eriksson: hvad skall man sedan göra af sågen, då sågningen är slutad? Eriksson gaf hirpå till svar: Det är icke godt att säga det; ty det är icke lätt att sälja sågen numera. Jo, inföll Grubb, det är så godt att göra här som de göra i Göteborg; tända eld på alltihop, hvarpå Eriksson genmilte: tmen man kan då stilla sig i olycka. — Grubb tog nu fram brandförstkringshandlingarne för att efterse till hvad belopp sågen var brandförstikrad, hvarefter han uppgaf beloppet, som Eriksson ville minnas till 35,000 rdr, under yttrande att sågen var lågt försäkrad. mkring fjorton dagar före midsommar, då arbetarne voro sysselsatte att göra rent på backarne omkring sågen befallde Grubb Eriksson att låta bära in uti eldrummet på sågen alla brädstumpar och allt torrt virke med uttrycklig tillsägelse attdet icke fick användas till bränsle under sågningen, som sedermera, efter någon tids uppchåll, blott fortgick uti tre dagar, utan skulle dertill användas aunat surt virke, som låg invid viggen till sågen. — Eriksson förstod genAcCt mAnIAnMANn mad hnancgamlandet at idat tnrera