lertid undaxdrsgit sig den ltörestäende ran-
sakningen genom att rymma till Amerika, be-
rättar Jönköpingsbladet.
Sveriges tidningar. Under 1867 re-
qvirerades genom postverket tidningar till ett
antal, som, om hvart qvartal för hvarje tid-
ning räknas särskildt, utgjorde 170,439 eller
i hvartdera: qvartalet öfver 40,000. Samman-
lagda kostnaden för dessa tidningar, postför-
valtsrearvodet deri inberäknadt, har utgjort
513,610 rdr 39 öre.
Bödefell inom kungliga fa-
miljen. Fränska senaten har nyligen för.
lorat en af sina medlemmar, hertig Tascher
de la Pagerie, kammarherre hos kejsarinnan.
Han dog i Tuilerierna i veckan före den nyss
tilländagångna. Han var slägt med familjen
Beauharnais. I förra århundradet flyttade fa-
miljen Tascher de la Psgerie till Martinique
och sönderföll der i flera grenar, af hvilka en
räknade bland sina medlemmar kejsarinnan
Josephine. Den nu afiidne hertigen var 57 år
och andre zonen till den för några år sedan
afiidne grefve Tascher de la Pagerie, som var
förste hofmarskalk bos kejsarinnan och hade
varit adjutant åt prins Eugtne Beauharnais,
enkedrottring Josepbinas i Sverige fader:
Väderlekemn. I Kalmar Vari förra vec-
kan full vår med 9 graders värme. Ingen is
var. synlig i sundet. Lastning af flera fartyg
troddes komma att börja redan i denna vecka
Två skorstenseldar på samma
dag vid samma gate. I fredagsmor-
gon utbröt skorstenseld i huset n:o 37 vid
Mäster Sämueligatarv, i närheten af Malmskill-
nandsgatan, och längre fram på dagen utbröt
en svårare skorstenseld snedt emot i hbu-
set n:o 32 vid samma gata. Begge eldarne
blefvo genom svart anländ polis, sotare och
ännan hjelp, hvar i sin ordning, dämpade.
Sjöolyekor år 1868. Enligt officiela
uppgifter från Bureau Veritas, uppgick an-
talet -af de under sistlidna års tre sista må-
nader bekantblifna sjöolyckor på alla haf till
752, nemligen 722 förolyckade och 30 kordem-
serade fartyg. Af dessa voro 15 svenska.
Den generela ötfversigten af de under hela
året 1868 inträffade sjöolyckor angifver:
Segelfartyg .s..s.... ss. s 61
Ångfärtyg .......sscs ror rr 110.
Total förlust af fariyg 2,371.
VWVärhulta ångsågs brand.
Enligt hvad vi förut omvämnt häktades för
någon tid sedan förre maskinisten vid ångså-
fon Per Johan Eriksson, såsom misstänkt att
afva anlagt branden, och E. har nu inför
Eskilstuna poliskammare aflagt fullständig be-
kännelse om sitt deltagande i brottet, hvilken
bekännelse varit så komprometterande för ega-
ren af Wärhulta egendom, possessionaten F.
W. Grnbb, att äfven denne den 11 d:s häkta-
des och befinner sig nu i Eskilstuna cellfän-
gelse. Ränsaknirg kommer att hållas der-
slädes vid extra ting den 19 d:s
Hvad bittills kommit i dagen inhemtas af
fö!jande:
Utdrag af protokollet, bållet vid
poliskammaren i Eskilstuna den 8
ebruari 1869.
S. d. Anmälte borgmilstaren S. A. Hallström
att sedan han på förmiddagen denne dåag å hlr-
varande kronohäkte besökt för mordbrand af
ångsågen vid Wiirhulta säteri i Westermo socken
böktade maskinisten P. J. Eriksson och med ho-
nom uti bevakningsbefiälhafvaren Nordins nir-
varo haft ett längre samtal i ändamål att förmå
Eriksson, hvilken hittills envist förnekat all vet-
skap om eldens uppkomst, att afgifva en sann-
färdig bekännelse, och bemiilte Nordin nu på ef-
termiddagen för hr borgmästaren anmält, att E-
riksson vore beredd att bekänna sitt brott; så
hade hr borgmilstaren utsatt förhör att nu hållas
med Eriksson vid poliskammaren för att få hans
bektinnelse i poliskammarens protokoll uppteck-
nad.
Med anledning häraf förekallades nu ofvarnhe-
mälde P. J. Ericsson, hvilken efter erhållen före-
stillning att noga tala sanning afgaf följande
bekinnvelse: att han från det timmersågningen
börjades vid Wirhbulta varit anställd som maski-
nist vid dervarande ångsåg mot aflöning under de
två första åren af 60 rdr i månaden och fri bo-
stad vid herrgården samt kost vid egarens hr
F. W. Grubbs eget bord, men det tredje året
bebott en stugubyggnad belägen helt nära intill
sågen och haft eget hushåll, som förestods af
flickan C. 8. Lund, mvd hvilken han vore gift.
I början af våren 1866, då sågen någon tid
icke hölls i gång, hade Eriksson en helgedag
varit bjuden till middag hos br Grubb, och strax
efter middagen hade på kontoret under samtal
med Grubb Eriksson frågat om det icke vore
skäl att till läkter såga en större stapel briäd-
bakar, som lågo invid sågen, då Grubb, som ja-
kande besvarat frågan, yttrat till Eriksson: hvad
skall man sedan göra af sågen, då sågningen är
slutad? Eriksson gaf hirpå till svar: Det är
icke godt att säga det; ty det är icke lätt att
sälja sågen numera. Jo, inföll Grubb, det är
så godt att göra här som de göra i Göteborg;
tända eld på alltihop, hvarpå Eriksson genmilte:
tmen man kan då stilla sig i olycka. — Grubb
tog nu fram brandförstkringshandlingarne för att
efterse till hvad belopp sågen var brandförstikrad,
hvarefter han uppgaf beloppet, som Eriksson
ville minnas till 35,000 rdr, under yttrande att
sågen var lågt försäkrad.
mkring fjorton dagar före midsommar, då ar-
betarne voro sysselsatte att göra rent på bac-
karne omkring sågen befallde Grubb Eriksson
att låta bära in uti eldrummet på sågen alla
brädstumpar och allt torrt virke med uttrycklig
tillsägelse attdet icke fick användas till bränsle
under sågningen, som sedermera, efter någon
tids uppchåll, blott fortgick uti tre dagar, utan
skulle dertill användas aunat surt virke, som låg
invid viggen till sågen. — Eriksson förstod ge-
nAcCt mAnIAnMANn mad hnancgamlandet at idat tnrera