Det lutande planet.
I de festa af Europas gamla stater
skrida regeringarne oupphörligt framåt på
skuldsättningarnes lutande plan, som stu-
par rätt ned mot revolutionens afgrund.
Under förra året har i Europa uppta-
gits 93 statslån och derför utgifvits rever-
ser å i det närmaste (i svenskt mynt be-
räknadt) tre tusen millioner riksdaler.
Detta belopp är fördeladt i nedanstående !
myntslag:
241,447,120 preuss. thaler: 2,042,571,500
frank; 6,604,000 pund sterling; 78,755,900
österr. floriner; 48,483,000 rhenska eller
holländska floriner; 2,200,000 guldscudi;
3,010,000 silfverrubel; 4,500,000 dollars
och 100,000,000 spanska piastrar.
De aldraflesta af dessa lån och de stör-
sta andelarne af hela beloppet äro upp-
tagna af regeringar; blott en mindre del
har varit afsedd att användas till produk-
tiva ändamål, såsom jernvägar, Suezkana-
len m. m.
Regeringarne ha icke bekommit på långt
när så mycket penningar som deras re-
verser lyda å. Krediten är för dålig för
många. En långifvare vill förtjena högre
ränta, när han lånar åt somliga stater, än
när han lånar åt en enskild, hederlig man,
ty han känner i luften att en revolution
och allmän statsbankrutt måste komma,
om icke under hans lifstid, så under hans
barns. De ofantliga kostnaderna för stå-
ende armåer af soldater och prester äro
de klippor, på hvilka alla monarkiska stats-
skepp förr eller sednare måste stranda,
om de icke sjelfva medverka att afskaffa
eller minska dessa monarkiens dyra för-
svarsmedel.
När franska regeringen upptog sitt lån
fick den nöja sig med 69!4 frank för
hvart 100 frank som den gaf revers å.
Den måste utfärda reverser å 650 millioner
för att erhålla kontant 400 millioner. Då
italienska regeringen lånade upp pennin-
gar måste den bevilja 18 procent kapital-
rabatt; dexd fick således blott 82 frank
för hvarje skuldsedel å 100 frank. För
Baltish-Port-jernbanan i ryska östersjö-
provinserna upplånades 24 millioner frank
till namnet; i sjelfva verket erhölls ej mer
än 15?s million, ty obligationerna såldes
med 35 procents rabatt. Obligationerna
i lånet för Suez-kanalen såldes till ännu
lägre pris, nemligen till 60 frank för hvarje
obligation å 100 frank.
I jemförelse härmed kan Sverige ännu
skatta sig lyckligt. Det har erhållit sina
lån för godt pris, åtminstone så länge de
upptogos i Tyskland. Räntan hsede före
1868 aldrig gått till Ö procent; kapital-
rabatten hade stannat vid 8—10—12 pro-
cent. Men äfven svenska staten är inne
på det lutande planet. Å dess sednaste
lån — i fjol upptaget i England — be-
viljades cn kapitalrabatt af 13 procent,
och det har uträknats att genom åtskil-
liga särskilda vilkor stiger kapitalrabatten
i verkligheten till 14?2 procent samt rän-
tan å de bekomna penningarne till något
öfver 6 procent.
Om denna beräkning är riktig, så —
och isynnerhet när i betraktande tages,
att under förra året det var större tillgång
på ledigt penningekapital i utlandet än
vid något föregående tillfälle, då Sverige
gjort lån — hemtar man häraf den lär-
dom, att ej blott ju mer man lånar,
dess mer man sätter sig i skuld, utan
äfven bekräftelse å den lika gamla erfa-
renheten att ju oftare man lånar, desto
dyrare bli vilkoren.
— QQ 4: avve e.e FE