gåfva åt prinsessan Lovisa. Det låg hrlandshöfdingen om hjertat. Bönderna klefvo hastigt undan. En hofmarskalk, som anses hafva föga sivne för oundgängliga utgifter, blef fasttagen och måste teckna. En och annan af de öfriga qvarblifne förklarade att hvad han kunde gifva bort, måste han skänka åt de nödlidande. Landshöfdingen3 förhållande vittnar om att kan icke ansåg detta vara rätt.