gåfva åt prinsessan Lovisa. Det låg hrlands-
höfdingen om hjertat. Bönderna klefvo ha-
stigt undan. En hofmarskalk, som anses hafva
föga sivne för oundgängliga utgifter, blef fast-
tagen och måste teckna. En och annan af
de öfriga qvarblifne förklarade att hvad han
kunde gifva bort, måste han skänka åt de
nödlidande. Landshöfdingen3 förhållande vitt-
nar om att kan icke ansåg detta vara rätt.