sedd med nuvarande egarens pamnskiffer. Hä:
ifrån förses flera af orteas jernverk med tack-
jern. Äfven gjutas bär ett slags köksspislar.
Brukets årtga tillverkning lärer vara sala-
värderad till omkring 200,000 rår.
På ett eget sätt afsticka, från de ståtliga
hvita hasen, de svarta gestalter, hvlika der
nere i smedjorna bearbeta jernet, äfvensom
de sotiga kolkörara, hvilka stondom ända till
trävgsel uppfylla brukets gator. Ej mindre
sällsam är koatrasten mellan nämnda kolkörare
och smederna i afseerde på klädedrägten; De
förra klädda i väldiga becksömsitöflar med
swior af tvåtumstjockt näfvermellanlägg, för-
skinn som räcker från hakan till smalbeset.
fårsk!onspels med ulien inåtvänd, derutanpå
ytterligare en vadderad vadmalsrock, på hän-
derna både vantar och handskar samt lo-
mössa på hufvudet, kring halsen en flera
hvarf omlindad tjock ylle-smi, lunka i allsköns
maklighet bredvid sina kölrysssr, hvarat
man ej sällaa ser tre stycken efter eo häst
eller ett par oxar, eller ock liggande i sin
tömda ryss; — de sednare deremot iklädda
endast elt par träskor eller blott sandaler,
en Skinn-kascbett på hufvudet, ett slags van-
tar eKer små kuddar i — icke på — händerna,
och föröfrigt eadast — skjorta, med eller
utan förskinn, — ingeatiog vidare, och det
under den kallaste vinter såväl som den var-
ma sommardagen. Förunderligt att de allde-
les nakra benen icke bliiva uppbrända af det
ständigt från hammaren sprakande, glödande
jersilagget.
Sist nämnda beklädvad bäres egentligen af
stångjernssmederna. Spiksmederna, hvilka för-
rätta sitt arbete i sittande ställning, äro van-
ligea något bättre klädda.
I allmänbet lära bruksmedernas ekoromiska
ställning vara god;isyanerhet skola stångjerns-
elier som de kalia sig, haramarsmederna kunna
göra goda affärer. I sin helgdagsdrägt, t.
ex. wid kyrkan, äro ock dessa, i jemföreise
med herrgårdsböaderna, riktiga lejon.
En mästare, som fått sin egen hammare
är också en vigtig person. Han har vanligen
två eller flera drängar, hvilka dels biträda
och dels a8ösa honom. Stårgjernshammaren
är i oafbruten gång, natt och dag, från sön-
dagsaftonen kl. 6 till samma tid på lördagsaf-
tocen. Arbetet vid masugnen får naturligtvis
icke ens under söndagen hvila.
Träder man ia i smedens hem, stöter man
på en sällsam blandning vf välmåga och otref-
rad. På svarta golf och bland sotiga klädes-
paltor ser man ofta dyrbara mahognymöbler,
stora förgylda väggspeglar och andra dyrbar-
heter. Auordringarce äro dock mycket olika.
Stuuvdom finner man mästarens hem verkli-
gen snyggt och hemtrefligt. Detta beror na-
turligtvis hufvudsakligen på husmodrensa ord-
nisgssinne och smak.
Madameraa äro gemenligen mycket säll-
skapskära. De samlas än hos den ena och
än hos den andra, Den kära kaffedrycken
utgör föreningspunkten. På morgonen dricka
de vanligen sitt kaffe hvar kos sig, men elf-
vakaffet frampå förmiddagen, likasom fyra-
kaffet på eftermiddagen, intages helst i gran-
morarnas sällskap, då naturligtvis 2:dra, 3:dje
och 4:de påtåren — motsvarande gubbarnes
halfvor, terser och qvarter icke uteblifva. Vill
det sig rätt så händer väl, att elfvan och
fyran repeteras på särskilda ställen. Emed-
leriid får icke gerna någon dag passera, utan
att åtminstone IX3 — I köppär? pr man —
madam, ville jag säga — förtäras.
I brukets närhet finnas åtskilliga täcka bo-
ställslägenheter med omgifvande trädgårdar, :
t. ex. för brukets förvaltare, för läkaren, skol-
lärare m. fl. Vid sjelfva bruket finnes jJem-
väl en folkskola. Denna är dock i afseende
å lokalen jemförelsevis mindre väl lottad.
orymd i ett lågt och mörkt kyffe, gör dess
lokal ett föga angenämt afbrott från alit det
både storartade och smakfulla, man eljest här
har tillfälle att se. Underligt nog lärer sko-
lan, trots dessa missgynnade omständigheter,
under sednara tid icke så obetydligt arbetat
sig framåt. Skickliga lärsre för folkunder-
visniugen, nitiske prester och en duglig inspek-
tor hafva sannolikt dertill på hvar sitt sätt
medverkat.
Bland bättre skolmateriel, märkes Akrels
jordglob, en globkarta af Halle, en karta öfver
Europa af Stälpnagel (i 9 blad), m. m., och
man hyste hopp om att den mäktige bruks-
egaren icke skall låta skolan alltför lävge vänta
på en efter nutidens fordringar lämpad skol-
lokal, likasom han redan till bostad åtläraren
upplåtit en liten nätt och treflig lägenhet i
närheten af bruket.
Skolan är ordnad efter ett fyrklassigt sche-
ma, uppgjordt af folkskolcinspektorn dr Bogren.
Lägsta klassen (småskoleafdelningen) förestås
af en särskild undervisare (lärarens hustru),
medan hufvudlärarens krafter splittras mel-
lan de öfriga tre klasserna. (Forts.)