sedd med nuvarande egarens pamnskiffer. Hä: ifrån förses flera af orteas jernverk med tackjern. Äfven gjutas bär ett slags köksspislar. Brukets årtga tillverkning lärer vara sala värderad till omkring 200,000 rår. På ett eget sätt afsticka, från de ståtliga hvita hasen, de svarta gestalter, hvlika der nere i smedjorna bearbeta jernet, äfvensom de sotiga kolkörara, hvilka stondom ända till trävgsel uppfylla brukets gator. Ej mindre sällsam är koatrasten mellan nämnda kolkörare och smederna i afseerde på klädedrägten; De förra klädda i väldiga becksömsitöflar med swior af tvåtumstjockt näfvermellanlägg, förskinn som räcker från hakan till smalbeset. fårsk!onspels med ulien inåtvänd, derutanpå ytterligare en vadderad vadmalsrock, på händerna både vantar och handskar samt lomössa på hufvudet, kring halsen en flera hvarf omlindad tjock ylle-smi, lunka i allsköns maklighet bredvid sina kölrysssr, hvarat man ej sällaa ser tre stycken efter eo häst eller ett par oxar, eller ock liggande i sin tömda ryss; — de sednare deremot iklädda endast elt par träskor eller blott sandaler, en Skinn-kascbett på hufvudet, ett slags vantar eKer små kuddar i — icke på — händerna, och föröfrigt eadast — skjorta, med eller utan förskinn, — ingeatiog vidare, och det under den kallaste vinter såväl som den varma sommardagen. Förunderligt att de alldeles nakra benen icke bliiva uppbrända af det ständigt från hammaren sprakande, glödande jersilagget. Sist nämnda beklädvad bäres egentligen af stångjernssmederna. Spiksmederna, hvilka förrätta sitt arbete i sittande ställning, äro vanligea något bättre klädda. I allmänbet lära bruksmedernas ekoromiska ställning vara god;isyanerhet skola stångjernselier som de kalia sig, haramarsmederna kunna göra goda affärer. I sin helgdagsdrägt, t. ex. wid kyrkan, äro ock dessa, i jemföreise med herrgårdsböaderna, riktiga lejon. En mästare, som fått sin egen hammare är också en vigtig person. Han har vanligen två eller flera drängar, hvilka dels biträda och dels a8ösa honom. Stårgjernshammaren är i oafbruten gång, natt och dag, från söndagsaftonen kl. 6 till samma tid på lördagsaftocen. Arbetet vid masugnen får naturligtvis icke ens under söndagen hvila. Träder man ia i smedens hem, stöter man på en sällsam blandning vf välmåga och otrefrad. På svarta golf och bland sotiga klädespaltor ser man ofta dyrbara mahognymöbler, stora förgylda väggspeglar och andra dyrbarheter. Auordringarce äro dock mycket olika. Stuuvdom finner man mästarens hem verkligen snyggt och hemtrefligt. Detta beror naturligtvis hufvudsakligen på husmodrensa ordnisgssinne och smak. Madameraa äro gemenligen mycket sällskapskära. De samlas än hos den ena och än hos den andra, Den kära kaffedrycken utgör föreningspunkten. På morgonen dricka de vanligen sitt kaffe hvar kos sig, men elfvakaffet frampå förmiddagen, likasom fyrakaffet på eftermiddagen, intages helst i granmorarnas sällskap, då naturligtvis 2:dra, 3:dje och 4:de påtåren — motsvarande gubbarnes halfvor, terser och qvarter icke uteblifva. Vill det sig rätt så händer väl, att elfvan och fyran repeteras på särskilda ställen. Emedleriid får icke gerna någon dag passera, utan att åtminstone IX3 — I köppär? pr man — madam, ville jag säga — förtäras. I brukets närhet finnas åtskilliga täcka boställslägenheter med omgifvande trädgårdar, : t. ex. för brukets förvaltare, för läkaren, skollärare m. fl. Vid sjelfva bruket finnes jJemväl en folkskola. Denna är dock i afseende å lokalen jemförelsevis mindre väl lottad. orymd i ett lågt och mörkt kyffe, gör dess lokal ett föga angenämt afbrott från alit det både storartade och smakfulla, man eljest här har tillfälle att se. Underligt nog lärer skolan, trots dessa missgynnade omständigheter, under sednara tid icke så obetydligt arbetat sig framåt. Skickliga lärsre för folkundervisniugen, nitiske prester och en duglig inspektor hafva sannolikt dertill på hvar sitt sätt medverkat. Bland bättre skolmateriel, märkes Akrels jordglob, en globkarta af Halle, en karta öfver Europa af Stälpnagel (i 9 blad), m. m., och man hyste hopp om att den mäktige bruksegaren icke skall låta skolan alltför lävge vänta på en efter nutidens fordringar lämpad skollokal, likasom han redan till bostad åtläraren upplåtit en liten nätt och treflig lägenhet i närheten af bruket. Skolan är ordnad efter ett fyrklassigt schema, uppgjordt af folkskolcinspektorn dr Bogren. Lägsta klassen (småskoleafdelningen) förestås af en särskild undervisare (lärarens hustru), medan hufvudlärarens krafter splittras mellan de öfriga tre klasserna. (Forts.)