f
Får kronän lofatttaga vara
på sitt?
Nej, icke på allt, ha 81 af andra kam-
marens ledamöter förklarat. Bortmistad jord
får hon icke söka återvinna.
De 81 sade detta icke rentut, men de
afslogo på stället en motion, som gick
ut på vinnande af nämnde ändamål.
Ponera att ni är en stor jorddrott —
det finns ännu sådane i Sverige — och
eger ett par hundra hemman. Ni har ärft
dem; de flesta ha varit i era förfäders
ego sedan ett par hundra år; Ppossessio-
nerna ha under den långa tidrymden blif-
vit minskade här, ökade der: Det ena
hemmanet är frälse, det andra skatte, det
tredje krono.
Nåväl, en dag uppdagar ni händelsevis,
att för lång tid tillbaka har en kyrka eller
en enskild person lyckats af misstag lägga
a ett eller annat hemman, som till-
t era förfäder.
Hvad gör ni då? Söker återvinna det
eller de förlorade hemmanen, förmod-
ligen.
Och dernäst? Det skulle icke väcka
förundran eller ogillande hos någon för-
ståndig menniska, om pi uppdroge åt en
kameralist och en advokat att granska
såväl alla eganderättshandlingarne på de
särskilda gårdarne, som alla dem rörande
handlingar i häradsrätter, i kammarkolle-
gium och kanske äfven i hofrätt, i ända-
mål att undersöka huruvida icke äfven
andra bemman blifvit eder slägt afhända.
Detta är precis hvad hr Ola Jönsson i
Kungshult har yrkat att kronan må göra
i afseende på eganderätten till jord i Skåne.
Och det fanns lyckligtvis 82 män i andra
kammaren, som ansågo att kronan härtill
egde rätt och skäl.
Kronan har rätt att genom kammar-
kollegium hålla reda på sina besittningar,
det måste väl medgifvas, eftersom det är
i grundlag och gamla författningar stad-
gadt. Om kronan finner att kammarkol-
legium ej hinner med detta, eller att det
förr i tiden ej förmått det, nvarföre,iför-.
nuftets och konseqvensens namn, skulle
hon ej få lof att taga vara på sitt genom
några särskilda personer, ett slags för viss
tid och visst ändamål adjungerade kollegii-
ledamöter, som icke hade annat att bestyra
än att undersöka, huruvida icke under årens
lopp åtskilliga försummelser skett, hvari-
genom kronohemman kommit i andras
händer? :
Man undrar icke deröfver, att en privat
skånsk ädling och godsegare sätter sig
emot en sådan revisionskomitås bildande,
men det väcker förvåning att den af kro-
nan förordnade landshöfdingen — han, som
är satt att bevaka kronans rätt och bästa
— kan uppträda för att motarbeta ett så
rättvist, billigt och välberättigadt förslag.
Åtskilliga af andra kammarens ledamöter
hafva med foglighet och den första kam-
marens representant inom pressen: Stock-
holms-Posten, med sin kända fanatiska hetta
sökt framställa. hr Ola Jönssons förslag
nästan som om det innebure en sträfvan
att röfva gods ifrån skånska possessiona-
ter... Detta är en välberäknad, men icke
ridderlig fint. Hr Ola Jönssons motion
innehåller uttryckligen, och afser ej annat
än, att kronan må nedsätta en komitå för
att återvinna, hvad som blitvit henne från-
röfvadt. De, som så ifrigt motarbeta hr
Ola Jönssons motion, ha de besinnat att
de derigenom möjligtvis göra gemensam
sak med dem, som förr i tiden olofligen
tillegnat sig annans gods?
Hettan hos hrr Posse, Troil, Stockholms-
Posten m. fl. vore förklarlig och ursäktlig,
derest hr Ola Jönssons motion saknade
allt skäl, derest det aldrig hade kommit
i dagen något eller några fall, der kronan
befunnits hafva varit i mistning af jord i
Skåne. Men af sådana exempel finnas
många. Se här några fall af temligen färskt
datum hvilka, utan letande, nästan tillfäl-
ligtvis kommit till vår kunskap blott på
FR MPS. sr Ch