f Får kronän lofatttaga vara på sitt? Nej, icke på allt, ha 81 af andra kammarens ledamöter förklarat. Bortmistad jord får hon icke söka återvinna. De 81 sade detta icke rentut, men de afslogo på stället en motion, som gick ut på vinnande af nämnde ändamål. Ponera att ni är en stor jorddrott — det finns ännu sådane i Sverige — och eger ett par hundra hemman. Ni har ärft dem; de flesta ha varit i era förfäders ego sedan ett par hundra år; Ppossessionerna ha under den långa tidrymden blifvit minskade här, ökade der: Det ena hemmanet är frälse, det andra skatte, det tredje krono. Nåväl, en dag uppdagar ni händelsevis, att för lång tid tillbaka har en kyrka eller en enskild person lyckats af misstag lägga a ett eller annat hemman, som tillt era förfäder. Hvad gör ni då? Söker återvinna det eller de förlorade hemmanen, förmodligen. Och dernäst? Det skulle icke väcka förundran eller ogillande hos någon förståndig menniska, om pi uppdroge åt en kameralist och en advokat att granska såväl alla eganderättshandlingarne på de särskilda gårdarne, som alla dem rörande handlingar i häradsrätter, i kammarkollegium och kanske äfven i hofrätt, i ändamål att undersöka huruvida icke äfven andra bemman blifvit eder slägt afhända. Detta är precis hvad hr Ola Jönsson i Kungshult har yrkat att kronan må göra i afseende på eganderätten till jord i Skåne. Och det fanns lyckligtvis 82 män i andra kammaren, som ansågo att kronan härtill egde rätt och skäl. Kronan har rätt att genom kammarkollegium hålla reda på sina besittningar, det måste väl medgifvas, eftersom det är i grundlag och gamla författningar stadgadt. Om kronan finner att kammarkollegium ej hinner med detta, eller att det förr i tiden ej förmått det, nvarföre,iför-. nuftets och konseqvensens namn, skulle hon ej få lof att taga vara på sitt genom några särskilda personer, ett slags för viss tid och visst ändamål adjungerade kollegiiledamöter, som icke hade annat att bestyra än att undersöka, huruvida icke under årens lopp åtskilliga försummelser skett, hvarigenom kronohemman kommit i andras händer? : Man undrar icke deröfver, att en privat skånsk ädling och godsegare sätter sig emot en sådan revisionskomitås bildande, men det väcker förvåning att den af kronan förordnade landshöfdingen — han, som är satt att bevaka kronans rätt och bästa — kan uppträda för att motarbeta ett så rättvist, billigt och välberättigadt förslag. Åtskilliga af andra kammarens ledamöter hafva med foglighet och den första kammarens representant inom pressen: Stockholms-Posten, med sin kända fanatiska hetta sökt framställa. hr Ola Jönssons förslag nästan som om det innebure en sträfvan att röfva gods ifrån skånska possessionater... Detta är en välberäknad, men icke ridderlig fint. Hr Ola Jönssons motion innehåller uttryckligen, och afser ej annat än, att kronan må nedsätta en komitå för att återvinna, hvad som blitvit henne frånröfvadt. De, som så ifrigt motarbeta hr Ola Jönssons motion, ha de besinnat att de derigenom möjligtvis göra gemensam sak med dem, som förr i tiden olofligen tillegnat sig annans gods? Hettan hos hrr Posse, Troil, StockholmsPosten m. fl. vore förklarlig och ursäktlig, derest hr Ola Jönssons motion saknade allt skäl, derest det aldrig hade kommit i dagen något eller några fall, der kronan befunnits hafva varit i mistning af jord i Skåne. Men af sådana exempel finnas många. Se här några fall af temligen färskt datum hvilka, utan letande, nästan tillfälligtvis kommit till vår kunskap blott på FR MPS. sr Ch