Stockholms-Nyheter. Balen i danska ministerhotel: let. Härvarande danska minister grefve ScheelPlessen och dess grefvinna, född Lewevhanpt, gåfvo i lördagsafton i sitt hotell vid Drottningatan (f. d. Braheska) en storartad och lysande bal för prinsessan Lovisa och kronprinsen Fredrik. Den bevistades äfven af konungen, drottningen, enkedrottningen, hertigen och hertiginnan af Östergötland samt hertigen och hertiginnan af Dalarne. Utom dessa voro omkring 400 personer af hofvet, hela corps diplomatiqne (utom belgiska ministern, som genom belgiska kronprinsens död var hindrad) och den högre societeten i Stockolm inbjudna. Båda de vackra våningarna i hotellet voro öppna för aftonen. Danssalongen var rikt dekorerad med växter och blommor. På midten af husets facad glänste en transparang med sammanbundna F och L och deröfver en kunglig krona i gas, listen öfver bottenvåningen var prydd med en perlstaf af gaslågor, hvilket allt kastade en flammande belysning öfver gatan framför huset, der tusentals personer under aftoners lopp stodo för att betrakta det praktfulla skådespelet. De kungliga personerna ankommo till balen straxt före kl. half 10. Konungen, prinsessan Lovisa, hertigen af Östergötland och båda hertiginnorna deltogo lifligt i dacsen: i kottiljongen dansade prinsessan Lovisa med krosprinsen Fredrik. Klockan 2 lemnade de flesta af kungliga familjens medlemmar balen; men konungen och prins Fredrik qvarstannade till kl. 3. Sköna damer, vackra toiletter — men ännu inga å la Marie Antoinette eller å la Louis XV. Värd och värdinna utvecklade all den hjerliga courtoisie som gör danska ministerhotellet till ett af de angenämaste hus i Stockholm. Kronprinsen af Danmark åhörde i lördags förhandlingarva i kamrarna. Han åtföljdes af ryttmästaren Beck-Friis. Danska riksdagen har nu afslutat behandlingen af lagförslagen om bavillvivg i anledning af kronprinsenz3 och prinsessan Lovisas förmälning, sedan lagarna nu vid tredje läsningen i Landsthi-get blifvit enhälligt och utan diskussion antagna. Stockholms Arbetareförenings direktiom öfverlemnade i går på föreningens vägnar till Stockholms stads representanter inom andra kammaren en skrifvelse angående den kommunala rösträtten, hvilken upplästes af ordföranden, som dervid utiryckte den önskan, att bufvudstadens representanter måtte med sitt ord understödja de motioner, som vid innevarande riksdag blifvit väckta i syfte att bereda en mera utsträckt rösträtt. än den närvarande. HKonstnotis. En Stockholmskorrespondent till Malmö Snällpost omtalar, att landskapsmålaren Rydberg f. n. har uvder arbete en tafla, föreställande ett vinterstycke med hjortar vadande i sjön uti en månskensbelyst bokskog i Skåne, en vacker tafla med särde1e3 friska färger. Den är beställd af landshöfdiog Ehrensvärd. Något om förvänd barmhertighet. Under denna rabrik meddelar tiduingen Aros följande välbetänkta varning, som vi lägga våra läsare i städerna och på landet på sinnet: I tider sådana som nu, då missväxt och arbetslöshet öfversvämma land och stad med skaror af bettlande, torde det mer än annars vara af nöden att erinra dem, som härvidlag endast låta sig ledas af blind menviskokärlek, att se till, att deras gåfva ej kommer hyckleriet och lasten till godo i stället för den verkliga nöden. Man borde dervid taga till regel att i kommuner, der allmänna bespisniogsiorättningar finnas, aldrig lemna allmosor annat än mot arbete af den tiggande. Hvad som ännu mindre bör komma i fråga, är att lyssna till böner om en liten slant. I de allra flesta fall användas sådana allmosor på det sämsta sättet, nemligen på krogen. Man kan dagligen se öfverlastade vandrare envist fortsätta sitt penningtiggeri, och detta ehuru de erhålla sin allmosa af matvaror. Må man ej undra på, om dessa olycklige ej kunna motstå frestelsen, när den kortsynta barmhertigheten oupphörligt lägger den farliga gåfvan i deras bänder. Den renaste menniskokärlek är ej i sådant fall mäktig att gifva en god gålva, också blir välsignelsen derefter. Samma försigtighet är af nöden, då minderåriga barn i husen och på gatorna, under otta nog diktade bistorier om eländet hemma, söka få ihop några styfrar. Penningarne stanva ej sällan hos en supig far eller mor, som ut