Motiorstiden tilläcdagick med gårdagen, och det redan förat stora antalet afgifva motioner ökades under denna dags föroch eftermiddagssammanträden i båda kamrarva högst betydlixt, i så att hela antalet nu uppgår till omkring 390, af hvilka omkring 50 blifvit vöckta i första kammar: n. Skulle man bedöma beskaffenheten af vär Jagstiftnicg och ställningen i landet i allmärhet efter de många förslag till förändringar och förbättringar, som afgifvas af riksdagsmännen, så skulle man komma till ett ganska tröstlöst resultat. Lyckligtvis får mar ej fästa för stor vigt vid den höga siffra, hvartill motionernas antal uppgår; ty många af dem gå väl knappast ut på att ästadkomma några verkliga törbättringar, äfven om man obetivgadt aolager, att ett välmenande syfte förestafvat em. Den vigtigaste och, om det förslag den innehöll beficnes antagligt, mest storartade motion, som inlemnats till denna riksdags pröfning, upplästes i går i första kammaren af hr E. Sparre. I den föreslogs ett helt och hållet nytt system för jernvägarnas anläggande i landet på så sätt, att staten ej omedelbart hädanefter skall bygga några banor, utan detta bestyr öfverlemnas åt enskilda. I sammanhang härmed hade motionären uppgjort förslag på ett helt jernvägsnät, hvilket han önskade få utfördt. De föreslagna barsträckningarna voro ej färre än elfva stycken, nemligen: 1:o En bana från Norrköping öfver Mjölby till Nässjö; 2:0 En dito från Upsala, närmande sig Dannemora, öfver Dalelfven vid Söderfors till Margretehills station å Gefle—Dala jernväg; 3:o En bana från lämplig punkt å norra stambanan genom Westmanland och bergslagerna till Ludvika bruk med utgrening till Norberg i fall den sydligaste af de alternativt uppdragna linierna, såsom jag föreslår, föredrages; 4:0 En bana från Falun genom Stora Tuna, Grängesbergs och Nya Kopparbergs malmfilt samt Ramsbergs och Lindesbergs bergslager till lämplig punkt af Köping—Hultbauan; 5:o0 En bana från Stockholm eller närmaste del af vestra stambanan till lämplig isfri uthamn vid Östersjön: Nyniäshamnen; 6:0 En sammanbindningsbana från lämplig punkt i trakten af Halsbergs station öfver Motala till Mjölby å Norrköping— sjöbanan; 7:0o En bana från Nissjö station å södra stambanan öfver Ekesjö och Wimmerby, berörande södra ändan af Kinda kommunikationsled till Westervik; 8:o0 En bana från Wexiö till Kalmar och Carlskrona samt 9:o En bana från lämplig punkt å södra stambanan till en god hamn å rikets vestra kust, till hvilken bana Boråsbanan i framtiden kunde utsträckas. Dessa linier äro de af rättvisans kraf efter motionärens åsigt i första rummet påkallade. Till dem måste likväl, i den mån tillgångarna medgifva, läggas: 10:0 En bana från Filipstad till nordvestra stambanan vid sjön Fryken och 11:o En bana från Wenersborg genom Dalsland till riksgränsen emot Norge, då en bana från Fredrikshall till mötes emot denna bana kommer till stånd. För anläggande af dessa jernvägar skulle af svenska kapitalister bildas ett bolag, hvilket antingen borde öfverlemna de färdiga barorna till staten mot ersättning i statsobligationer, till hvilkas förräntande och amortering inom loppet af 40 år riksdagen skulle garantera 6 procent, eller ock, i händelse detta förslag ej godkännes, skulle bolaget garanteras 6 procent å anläggningzskostoaden under samma antal år, då bolaget underhölle trafiken, med vilkor att banorna derefter öfverlemnas till staten. I afseende på byggandet af jernvägarna skulle bolaget åtega 8 i Bo Att öfvertaga byggandet af samtliga återstående stambanor, i den mån de varda beslutnze, emot ett på förhand betingadt pris, som i intet fall må öfverstiga hvad i medeltal staten hittills för dylikt arbete utgifvit; 2:0 Att arbetet utföres i öfverensstimmelse med på förhand uppgjord, efter granskning af k. vägoch vattenbyggnadsstyrelsen at k. m:t gillad plan under samma styrelses kontroll; 3:o Att uteslutande beställa all erforderlig materiel hos svenska verkstadsegare och fabrikanter; samt 4:0 Att, i den mån färdiga bandelar till staten öfverlemnas, i liqvid emottaga statens fyratioåriga amorteringsobligationer, Mot all förmodan grasserar jernvägsfebern ganska starkt och allmänt bland riksdagsmännen, ty utom ofvannämnda storartade förslag ha flera andra framkommit, och det ser ut som man inom riksdagen ej byste det ringaste bekymmer öfver hvarifrån medel till banornaas anläggning skola tagas. I går afton väcktes inom första kammaren ytterligare två motioner om byggande af två nya banor: af hr Ehrensvärd om jernväg från Uddevalla direkt till Fredrikshall — talaren anmärkte, skämtsamt, att denna väg åtminstone bör med allvar påtänkas, när de af hr Sparre begärda 75 millionerna äro använda — och af landshöfding Almqvist om fortsättning af Norra Stambanan till Gefle—Dala-banan och derifrån vidare till Sundsvall — längre ville han ej nu gå — för att sedermera fortsäitas vesterut gerom Jemtland till Norge.H