Frågan om de skånska fräl-
sebönderna behandlad ian-
ära kanmaren.
I gårdagsnumret af denna tidning meddelades
en motion, väckt i andra kammaren af hr Ola
Jönsson och innehållande ett förslag om till-
sättandet af en komit för undersökning om
vissa kronan afbönda egendomar och rättigheter
i Skåne, Det var att förutse att denna motion,
såsom närmast föravledd af den nu bland skån-
ska frälsebönderne rådande oron, hvilken på några
ställen utbrutit i våldsamheter och lagöfverträ-
delser, skulle inom kammaren ådraga sig mer
än vanlig uppmärksamhet, emedan den berörde
ömtåliga förhållanden och bringade en fråga på
tal inom en riksförsamling, som måhända aldrig
kan tilifredsställande lösas, men hvilken, å an-
dra sidan, är af så utomordentlig vigt, om den
ock har sin enda grund i villfarelse och okun-
nighet, att den af den lagstiftende makten förr
eller sedrnare måste tagas om hand.
Då denna motioa under sammanträdet i går
förmiddag skalle remitteras, uppstod en lång
och särdeles intressant diskussion, hvartill upp-
slaget gafs af landshöfdingen i Malmöhus län,
hr v. Troil, som först erhöll orget och började
Bitt anförande med det påståendet, att motio-
nens syfte ej var hvarken mer eler min-
dre än att få tillsatt en ny reduktionskomtte.
Kammaren hade haft rätt att fordra, det motio-
nären, då ban framkom med ett så stort och
vidtomfattande förslag, avfört några bevis, nå-
got enda fsktum, eller några handlingar, som
ådagalade behofvet af den åsyftade undersök-
ningen. Men något sådant hade ban ej gjort.
Han hade åtnöjt sig med att motivera förslaget
med några i allmänna ordalag affattade anspel-
ningar, hvilka voro mycket obestämda och der-
för äfven mångtydiga. Tal. skulle för sia del
med tystnad gerna öfverlemnat åt utskottet att
bereda motionen det öde, den förtjenade: en
bråddöd; men då deri inblandats kända, sorg-
liga förbållanden, som ännu existera i den pro-
vins, tal. tillhörde, och det län, öfver hvilket
han var styresman, ville han härom inför kam-
maren yttra några ord, sedan den obetänkta
motionen bringat dessa förhållande nunder riks-
dagens öfverläggning.
Iotet tvifvel finnes derom, att de skånska
herregårdarna inneha sina frälsehemman på full
laglig grund och såsom rättfången egendom.
Alla offentliga hardlingar och jordeböcker be-
styrka detta, och det finnes, menade tal., ingen
lucka i den bevisning de lemna. Derom vittvar
1662 års jordebok, daterad två år efter Skånes
förening med Sverige, och sålunda upptagande
förhållandena mellan adeln och bönderua sådana
de varit uuder danska väldet; derom upplyser
jordedboken öfver Lunds kapitels hemman, upp-
rättad under åren 1643 och 1649 och derom lem-
nas eutligen besked i den jordebok, daterad
1638, i hvilken upptagas alla tionde-skyldiga
hemman och deras zatur. Alla dessa offentliga:
handlingar jemte flera at färskare datum, lemna
en tå tydlig och noggrann utredriog af Skånes
egandesrätts-försållanden, att derom ingen oviss-
het mer kan råda bland dem, som vilja se saå-
ken sådan den är. Man får i dem alla beböf-
liga upplyssingar om de skånska jordegendomar-
nas uppkomst och första bistoria, och man finner
deraf, bland annat, att de skånska egaudcrätts-
förhållandena voro fullstärdigt ordvade redan us
der det davska väldet. Tal, som haft särskildt.
anledsivg att söka få denna fråga utredd, hade.
fått denna öfvertygelse, och dena kunde ej .rub-.
bas förr än klara och ojäfviga bevis på mot:
satsen för honom framlades. .
Hr Bergström delade föregående talares åsig-
ter och ötveriygelse. — Om falskt mynt befin-
nes vara i omlopp, är det polisens pligt att
förekomma dess cirkulation, äfven om något i
verkligt ädel metall deri skulle vara blandadt.
I lifvet: allmänna angelägenheter, isynacerket
hvad beträffar opinioners och åsigters beskaf-
fenhet, ansåg tal. pressen intaga en ställning,
som motsvarade den af säkerhetspolis. Tal
hörde till dem, som anse en fri press höra till
ett lands största välsignelser. Han viilo ej
slunga någon beskyllning mot den aktnings-
värda delen af landets press, men ville dock
anmärka, att denna oro aldrig skulle uppstått,
såvida pressen bade gjort sin pligt. Den nu
omhandisde motionen, 10:e en fensationsmo-
tion, och han klandrade den bafvudsakligen
derför, att dor stödde siv uteslutande på ett pri-
vat-ictrasse. Oroa i Skåne gäller alldeles icke
frågan om efocderätten, uten handla alla upp-
komna tvister endast om kontraktsbrott. Rö-
rande egarderätten he vi lagliga domstolar,
som. aldrig skola svika sin prigt. Det. är ej
i Sverige samma förhållande som i många an-
dra länder, hvilka blifvit cröfrade, att all ur-
eprunglig eganderätt tilltör kronan, ettisådant
nåståenrda är an förvillelsea. tv hos 039 ha fgår-