Hr Curry Treffenberg, ledamot af andra
kammaren, afgaf i denna nästl. lördag en
skön själs bekännelse, hvars hufvudsakliga
innehåll meddelades i måndagsnumret af
denna tidning. i
3ekännelsen var den, att hr Treffenberg
icke hyser bättre tankar om den nu gällande
riksdagsordningen, än han gjorde före dess
antagande. Men det oaktadt ville han gud-
skelof icke taga sin hand från republiken.
Tänk om han hade utvandrat från lands-
sekreteriat, och inkomster, och fädernesland!
Hvad skulle det då ha blifvit af gamla Sve-
rige, som i dessa bekymmersamma tider så
väl behöfver alla lustiga kurrar!
Det fel i den nuvarande riksdagsordnin-
gen, som hr Treffenberg ville, genom en mo-
tion, bidraga till att afhjelpa var det allt-
för höga beloppet af arvodet för honom och
hans medbröder i andra kammaren. Angå-
ende felets tillvaro instämma vi vördsamt
med hr Treffenberg. Att det kan blifva en
anledning till korruption, medgifves också;
men om det skulle vara hr Treffenbergs
mening att lägga korruption ensamt den
nya tvåkammar-representationen till last,
så måste vi protestera deremot: Korrup-
tionen har haft stort spelrum inom de gamla
stånden också.
Vi tillåta oss föra hr Treffenberg till min-
nes frihetstidens riksdagar. De fleste af
adeln togo embeten eller mutor, presterna
togo mutor, borgarståndet tog privilegier
eller mutor, bönderna togo mutor. I det
afseendet existerade ingen ståndsskillnad.
Hr Treffenberg bar väl läst åtskilliga be-
rättelser om tronföljarevalet i Örebro. I
nästan alla förtäljes detsamma: att hemliga
utskottet nära nog enhälligt hade uttalat
sig för valet af en augustenburgare till tron-
följare i Sverige. Så kom hr Fournier och
lofvade, att om man valde marskalken Ber-
nadotte, skulle han föra mycket penningar
med sig. På två dagar ändrade hemliga
utskottet och ständerna mening. Det var
också korruption.
Känner hr Treffenberg icke till riksdags-
historien från 1817 till 1828—30? Inom
adeln mottog man befordringar, inom bonde-
ståndet traktering och mutor. Ännu vid af-
görandet af frågan om kabinettskassan fanns
det bönder, som höllo till godo med mutor
för att bevilja betäckning af kabinettskas-
sans skuld.
Sedan var det ett stillestånd i det poli-
tiska vingleriet. Den lyftning borgarestån-
det . vid 1834 års riksdag och Aftonbladets
10-åriga verksamhet gifvit åt den allmänna
andan hade skapat en politisk heder —
som räckte till dess jernvägsintressena bör-
jade spela biribi om allmänna frågor. Se-
dan dess har ort-egennyttan intagit perso-
nal-egennyttans rum inom riksförsamlingen.
MM Har HUPL VU PAUL iVvPvvt för pelovv od
jernväg här, hamnbyggnad der, skolhus i
den ena staden, sjöaftappning i den andra
landsändan. Och detta under stånds-riks-
dagarne från 1856 till 1865.
Det är visst icke omöjligt, att ju sådant
slags korruption, fastän med till en del
ännu större lockbeten, ligger till grund för
landtmannapartiets sammansättning; och de
prof af nidskhet, en mängd af detta partis
medlemmar gifvit i sina rese- och trakta-
mentsräkningar innebära en viss sannolik-
het för, att här skall med tiden blifva en
frisk spekulation å riksdagsmannaarfvoden
å 1,200 rdr; men, som sagdt, detta är icke
något enkom för den nuvarande riksdags-
ordningen utmärkande drag; det tillhörde
lika väl den gamla.
Tillfällen till korruption böra emellertid
så mycket som möjligt undanrödjas. Ett
palliativ, hvars antagande vi lifligt önska,
är nedsättande af andra kammarens ar-
vode; ett suveränt hjelpmedel, som det vore
fignesamt om hr Treffenberg ville förreslå
och på ett sansadt sätt understödja, vore
att borttaga nu stadgade census och tillerkänna
valrätt åt hvarje välfrejdad och myndig med-
borgare, säsom i Danmark och de flesta
tyska stater.