Insändaren får härmedelst göra en ödmjuk
förfrågan, hvilka allmänt spridda skrifter prof.
Suredevall menar, då han i en upsats i tidnin-
garna söger, att sådana skulle finnas, som upp-
lysa trädgårdsmästare om att gråsparfren och
hämplingen skulle vara skadliga, och att såle-
des sparfbhöker, som förföljer och dödar dessa
foglar, skulle kunna anses såsom nyttig. De
småskrifter, jag eger, äro följande, och dessa
lemna alla den uppiysning, att gråsparfvarre
äro öfvervägande nyttiga.
1. ELandtmannens vänner och fiender bland
djuren, af d:r CO. W. Gloger. Häri yttras:
De förr så illa utskrikna gråspinkorna för-
tära insekter, så snart de hafva tillgång derpå.
Ibland andra bortplocka de företrädesvis gerna
bladlöss på träd och buskar och mata sina un-
gar, medan dessa äro små, hufvudsakligen med
sådana, och små inssktlarver, som förstöra trä-
dens blommor och blad. Redan derigenom göra
åe sig synrerligen väl förtjenta af några söta
körsbär och vinbär, ty i alla fall hafva just
gråspinkarne genom sin oaflåtliga förföljelse af
insektlarverna, skyddat ett långt större antal
bär, än de sedrare tillegna sig såsom lön för
sin möda. Man bar nu också alltmera upphört
med förföljandet af gråspinkarna. Framför allt
var det trädgårdsmästarne, som insågo miss-
taget, och just de skulle haft det största skälet
att klaga öfver gråspivkarna, om dessa varit
öfvervägande skadliga, d. v. s. om de åstadkom-
mit mera skada äng nytta.
2. Läsning för Folket, 33:dje årg. 3:dje häf-
tet. Häri yttras: Afven gråsparfvarne kunna
räknas till de nyttiga foglarna. Man torde kan-
ske invända, att den skada, som de förorsaka
på körsbärsträd, säd och alla slags frön, öfver-
väger deras nytta; men jag tviflar derpå, då
ungarna, som hafva en stark aptit, uteslutande
matas med larver, gräshoppor, torndyflar, ma-
skar, myror och dylikt. Man har beräknat,
alt ett par sparfvar, ensamt för att föda sina
ungar, på en vecka använda omkring 3,000 af
dessa djur, i det föräldrarne bringa dem föda
minst 20 gånger i hvarje timma.
3. Smärre samlade skrifter i Landthushåll-
ningen, utgilna af J. Arrhenius, 6:te häftet.
Häri står att läsa: Finkarna, de varliga och
egentliga, zamt spinkarsna (gråspink) förtära en
ster mäugd ganska skadliga insekter, som för-
störa trädens blommor och det späda lifvet.
Man har ock lyckligtvis på den sista tiden mer
och mer kommit ifrån det gamla missbruket att
förfölja gråsparfrarana. Det var i synnerhet en
trädgårdsmästare, tom förr än andra insåg,
su detta var ett svårt misstag, och likväl är
det just de, som skulle hafva störstn orsaken
att beklaga sig öfver sparfvarne, om de vore
så öfvervägavde skadliga, det vill säga, om den
skada de förorsaka vore större än den nytta de
göra.
4, Svenska foglarna med text af prof. Carl
J. Sundeva:l, tecknade och Uthograplierade
af Peter Åkerlund. Häri läses om gråsparf-
ven: Emedan gråsparfrarna lägga flera kullar
om året, hvardera af 5, 6 eller flera ägg, så
kunna dö basiigt föröka sig till stort antal, och
då de ära räct försvarligt, så kunna de göra
betydlig skada på säden (detta rör ej träd-
gårdsmästarne); men i de flesta fåll torde de
fullt ut er-ätta deara skada genom att bort-
plocka en mängd insekter och larver, som skulle
kunna göra änna större förödelse. Och an-
gående hämplingarne yttras i samma arbete:
På åkrarna söka de mera efter frön af åkerkål
0. d., än efter sjelfva sädeskornen. Åkerkål
lärer väl vara ett ibland åkerns ståraste ogräs
AVANT