Hvad vildar tänka om döds-
straffet.
Tysken Schaible, professor i England, har
nyligen utgifvit en broschyr, hvari han skarpt
kritiserar de religiöra grunder, som blifvit
anförda af biskoparne i engelska öfverhuset
för dödsstraffets bibehållande. Han talar
bland annat om invånarne på Otaheili, som
för icke längesedan voro menniskoätare, och
visar, att dessa bättre uppfattat kristendo-
mens anda, än de kyrkans män i det civili-
serade Europa, som vid sina försök att för-
svara dödsstraffet stödja sig på Bibeln.
Se här ett utdrag ur Schaibles skrift:
De (invånarne på Otaheiti) gingo i början
af detta århundrade öfver till kristekdomen och
gjorde sådana framsteg i afseende å sitt sam-
hälles utveckling, att de snart skaffade sig en
konstitution. Det var i februari år 1824 — på
den tid, då man i England ännu afrättade men-
niskor för tillgrepp af några shillings — Ota-
heitis parlament sammankallades, för att rådslå
angående landets lagar. Samlingslokalen var
deras kyrka, och den första fråga, som förekom
till behandling var, huruvida mord skulle be-
straffas med döden, eller med landsförvisning.
En talare framdrog England såsom exempel,
anförande, att man der bestraffade mord med
afrättning. Derpå svarade en annan, attiEog-
land åtskilliga mindre förbrytelser voro belagda
med detta stränga straff, hvilket ingen kristlig
lagstiftning kunde gilla.
Pfter någon diskussion uppstod en ansedd
höfding och slägtinge till kungliga familjen, vid
namn Tati, samt talade klart och väl mot döds-
straffet. Efter. honom begärdes ordet af Pati,
höfding och domare i Cimeo, en af församlin-
gens mest intressanta medlemmar. Han hade for-