JEn blick på den nya krigsInge Disciplinstadgan och krigsdomstolar. Tbland de första föreskrifter, som möta i denna stadga är, uti 8 2, den bestämmelsen, att krigsman är vid alla tillfällen skyldig visa. förman uppmärksamhet, heder och aktning. Ett större bevis, än detta stadgande, på den nya militärlagens svaghet, ur rättslig syr.punkt, kan väl icke gifvas Tag bort alla de bestämmelser som, rent ut sagdt, kunna göra förmannen till en despotisk tyrann och föreskrif humanitet, faderlirz omvårdnad och välvilja mot den under lydande och den anbe-fallda hedern och. aktningen skola kommasom en frivillig gärd. Paragraferna 21, 22, 23 och 24 bestämma fhvem som äger bestraffningsrätt, enligt di:8ciplinstadgan. Deraf finner man att denna rätt eges af chef eller befälhafvare för regementen eller kår, befälhafvare för sjöförsvarets stationer, äfvensom detacherade befälhafvare ega sådan.rätt öfver sina detachementer, ända ned till korporalsgrad. Vidare erfar man uti 6, bland en massa andra fall af förseelser, som hänföres under disciplinmål, att härtill äfven räknas: otilllåtna sammankomster; fel mot förmans i tjensten gifna befallningar; opålitlighet och vanvård af den aktning man af andra bör ega; samt vägran eller underlåtenhet att fullgöra förmans i tjensten gifna befallning. Härtill kommer nu, enligt 8 34, rättighet för befälhafvare, att genast, utan dom och ransakning, ålägga bestraffning för förseelse, som han -sjelf åsett, eller eljest finner vara uppenbar och ostridig. Slutligen beror det, enligt å 35, på den med straffmakten försedde befälhafvaren att sjelf afdöma målet, eller hänskjuta det till. vederbörlig domstol. -— Då härtill kommer den bestämmelsen, enl. 44 8, att för den händelse den dömde, hvilket dock är att utsätta sig för risk af straff för obefogad klagan, skulle vilja klaga vid högre domstol, detta dock ej må hindra straffets verkställande i behörig ordning, så synes verkligen icke någonting återstå för att med godtycklighetens allmakt utrusta straffrättens innehafvare. Låtom oss med ett par exempel belysa denna orimliga straffrätt: En feg eller förrädisk befälhafvare står på väg att till fienden förråda den trupp eller position som är honom anförtrodd; några behjertade underlydande uppträda då för att hålla sammankomst om sättet att förhindra förräderiet. Befälhafvaren får kunskap derom. Utrustad med en straffrätt i hvad han sjelf finner vara obestridligt och uppenbart, låter han genast skjuta dessa patrioter — allt i enlighet med 7 K. 4 8 strafflagen. Hvem skall nu hindra förräderiet och föra de dödas klagan? Eller också: : En chef finner det äfvenledes vara uppenbart och ostridigt, att en underlydande, genom att sysselsätta sig med hvad som af andra medborgare, icke förblindade af kastfördomar, synes vara både lofligt och aktningsvärdt, dock, derigenom vanvårdar den aktning han af andra bör äga. Utan vidare grund och rätt än sitt subjektiva omdöme och med stöd af disciplinstadgan, uppträder nu strafftmaktens innehafvare såsom åklagare, vittne, domare och exekutor och ej allenast hindrar krigsmannen att utöfva ett, ur medborgerlig synpunkt sedt, aktningsvärdt yrke, utan ådömer honom äfven bestraffning. Uti 16:de paragrafen stadgas: att officer eller underofficer, som tre eller flere gånger varit efter denna stadga eller efter strafflagen straffad, deraf minst en gång efter tredje straffgraden, (straffen indelas efter disciplinstadgan i 1—3 grader) kan af chefen eller befälhafvaren antingen, fjerde gången förbrytelsen sker, ånyo straffas efter disciplinstadgan, eller ock målet öfverlemnas till behörig domstol, som då, oansedt förbrytelsen varit af lindrigare art kan döma den felande till tjenstens förlust, tom krigsmaktens anseende, krigstuktens upprätthållande, eller den brottsliges förhållande det kräfva. Då af det föregående synes huru lätt det är för vederbörande att ålägga bestraffning; huru den underlydande till och med kan straffas för saker, som han icke anar vara ett fel (vanvård af den aktning etc.); ja, slutligen huru i chefens godtyckliga hand hela dess existens och välfärd är lagd, genom makten att fråndöma tjenst med åt