förpligtad att underhålla med salpeterjord.
Denna skyldighet förvandlades på 1600-talet till
en årlig afgift, som, inbegripen i fhemmans-
räntan, ännu utgår, fastän krutbruket för länge-
sedan blifvit nediagdt.
Vägen till höger eller snarare rätt fram i syd-
lig rigtning förer till Stora Maim,. Vid Stent2,
en utgård till Eriksberg, delar sig vägen i 2:ne
armar. Den som går till venster, leder lörbi
kyrkan, närheten af Eriksberg, och vidare mot
Nyköping; till höger går samma väg till Sten-
sjö och vidare mot Kuetrineholm, Wingåker,
0. S. V.
Stora Malm3 kyrka med sina väldiga grå-
stensmurar är äfven ursprungligen gammal. I
början af 1600-talet blef hön nedbränd oeh se-
dan återbygd af en hberre vid namn Laxman,
hvars stolt hvilar uti kyrkan, ty äfven denna
kyrka är tillika lik-bus, der man än i dag på
åtskilliga ställen insätter döda kroppar att för-
multna.
För 100 år sedan blef kyrkan ntvidgad och
har sedermera undergått flera reparationer.
Likasom Lerbo, saknar ock denna kyrka torn,
I ena kyrkogårdshörnet står en tarflig klock-
stapel och i ett avnat hörn en fyrkantig kåk
al sten, som skall utgöra församlingens — skol-
hus. Litet fråa kyrkan ligger prestgårdsbygg-
raden — ett stort tvåvåniogshus af tegel, med
flyglar, trädgård o. s. v., och tager detta sig bältre
ut än båge kyrka och skolhus tillsammans.
Jemförelsen mellan pastorshuset och folkskole-
huset gitver anledning till nedslående reflexioner.
De stå, på flera ställen än här, i nära nog samma
förhållande som slott och koja. Detena med
stora präktiga salar, väl ombonade rum med
tomburer och förstugor; det ardra med en låg
och trång, dragig och fuktig så kallad skolsal.
Det ena omgitvet af vackra trädgårdar och rym-
lig gård; vid det andra ej ens tecken till hvar-
ken gård eller trädgård, med utgång på kyrko-
gårdsmuren och utsigt åt gödselhögar och dy-
likt. Det förra är bostad för en tjensteman,
men det sednare är en anstalt, der församlin-
gens all ungåom skulle inhemta visdom och
kunskap och der dess förstånd såväl som skön-
hetssinne skulle utvecklas.
Numera hålles här skola blott vissa tider,
emedan det är med skolan, gom med en mängd
stackars menniskor nu för tiden, hon vandrar
omkring i byarne, och när hon får sina vägar
häråt slår hon sig ned här en liten tid. Att
man äfven i Stora Malm kommit till den åsigt,
att skolbarnen äro mennisko-barn, och attsko-
lan bör omhuldas bättre än förut skett, visa de
nya skolhusbyggnader, som här och der isock-
nen börjat uppföras.
Följa vi från kyrkan Nyköpingsvägen ett
stycke framåt, träffa vi snart till venster en
annan väg åt Lerbo, och sedermera på högra
sidan vägen och allen fram till det ståtliga
herresätet Eriksberg. Att värmare beskrifva
slottet med sitt vackra läge vid Åkeforsån och
Eriksbergssjön, med sina väldiga fyglar, sitt
kapell och bibliotek, sina inbjudande parker med
granna vattenkonster 0. s. v., skulle blifva allt
för vidlyftigt. Med tillhörande egendomar och
gods, såsom Gimmersta, Katrineholm, Forsjö
bruk etc., har denna possession en vidd af om-
kring 530.000 tunland, bestående af öfver 100
mantal, belägna inom minst 10 serskilda sock-
nar, jemte masugn, jernverk, flera tegelbruk,
kalkugnar, qvarnar och sågar, taxerad till om-
kring 2,000,000 rår. Bondeska huset i Stock-
holm hörer äfven hit.
Ursprungligen har gården hetat Pinatorp eller
Piontorp, under hvilket namn stället vuvnit en
viss ryktbarhet genom de många vidunderliga
historier, hvilka berättats om Pinntorpafrun,
som för sin fåfängliga lefnad och hårdhet mot
folket blef lefvande bortförd af hin onde.
Denna Pinntorpafru, som på 1600-talet varit
gårdens egarinna, och under hvars tid det nu-
varande slottetz byggnad pågått, var sannolikt
riksrådet baron Zrik Carlsson Gyllenstjernas
fra. Hon var född Yxkull och lärer väl huf-
vudsakligast efter mannens död hafva förvärfvat
det namn, som gjort henne ryktbar.
På 1700-talet egdes godset af en ryttmästare
Hildebrand, som för andra gången anlade For-
sjö bruk, inköpte Gimmersta (han eller sonen)
och gjorda alltsammans till fideikomiss. Om
denna Hildebrand, som i folkets mun fått nam-
net Eldebrand, cirkulera en mängd anekdoter,
af hvilka vi skola meddela några prof.
(Forts.)