Article Image
förpligtad att underhålla med salpeterjord. Denna skyldighet förvandlades på 1600-talet till en årlig afgift, som, inbegripen i fhemmansräntan, ännu utgår, fastän krutbruket för längesedan blifvit nediagdt. Vägen till höger eller snarare rätt fram i sydlig rigtning förer till Stora Maim,. Vid Stent2, en utgård till Eriksberg, delar sig vägen i 2:ne armar. Den som går till venster, leder lörbi kyrkan, närheten af Eriksberg, och vidare mot Nyköping; till höger går samma väg till Stensjö och vidare mot Kuetrineholm, Wingåker, 0. S. V. Stora Malm3 kyrka med sina väldiga gråstensmurar är äfven ursprungligen gammal. I början af 1600-talet blef hön nedbränd oeh sedan återbygd af en hberre vid namn Laxman, hvars stolt hvilar uti kyrkan, ty äfven denna kyrka är tillika lik-bus, der man än i dag på åtskilliga ställen insätter döda kroppar att förmultna. För 100 år sedan blef kyrkan ntvidgad och har sedermera undergått flera reparationer. Likasom Lerbo, saknar ock denna kyrka torn, I ena kyrkogårdshörnet står en tarflig klockstapel och i ett avnat hörn en fyrkantig kåk al sten, som skall utgöra församlingens — skolhus. Litet fråa kyrkan ligger prestgårdsbyggraden — ett stort tvåvåniogshus af tegel, med flyglar, trädgård o. s. v., och tager detta sig bältre ut än båge kyrka och skolhus tillsammans. Jemförelsen mellan pastorshuset och folkskolehuset gitver anledning till nedslående reflexioner. De stå, på flera ställen än här, i nära nog samma förhållande som slott och koja. Detena med stora präktiga salar, väl ombonade rum med tomburer och förstugor; det ardra med en låg och trång, dragig och fuktig så kallad skolsal. Det ena omgitvet af vackra trädgårdar och rymlig gård; vid det andra ej ens tecken till hvarken gård eller trädgård, med utgång på kyrkogårdsmuren och utsigt åt gödselhögar och dylikt. Det förra är bostad för en tjensteman, men det sednare är en anstalt, der församlingens all ungåom skulle inhemta visdom och kunskap och der dess förstånd såväl som skönhetssinne skulle utvecklas. Numera hålles här skola blott vissa tider, emedan det är med skolan, gom med en mängd stackars menniskor nu för tiden, hon vandrar omkring i byarne, och när hon får sina vägar häråt slår hon sig ned här en liten tid. Att man äfven i Stora Malm kommit till den åsigt, att skolbarnen äro mennisko-barn, och attskolan bör omhuldas bättre än förut skett, visa de nya skolhusbyggnader, som här och der isocknen börjat uppföras. Följa vi från kyrkan Nyköpingsvägen ett stycke framåt, träffa vi snart till venster en annan väg åt Lerbo, och sedermera på högra sidan vägen och allen fram till det ståtliga herresätet Eriksberg. Att värmare beskrifva slottet med sitt vackra läge vid Åkeforsån och Eriksbergssjön, med sina väldiga fyglar, sitt kapell och bibliotek, sina inbjudande parker med granna vattenkonster 0. s. v., skulle blifva allt för vidlyftigt. Med tillhörande egendomar och gods, såsom Gimmersta, Katrineholm, Forsjö bruk etc., har denna possession en vidd af omkring 530.000 tunland, bestående af öfver 100 mantal, belägna inom minst 10 serskilda socknar, jemte masugn, jernverk, flera tegelbruk, kalkugnar, qvarnar och sågar, taxerad till omkring 2,000,000 rår. Bondeska huset i Stockholm hörer äfven hit. Ursprungligen har gården hetat Pinatorp eller Piontorp, under hvilket namn stället vuvnit en viss ryktbarhet genom de många vidunderliga historier, hvilka berättats om Pinntorpafrun, som för sin fåfängliga lefnad och hårdhet mot folket blef lefvande bortförd af hin onde. Denna Pinntorpafru, som på 1600-talet varit gårdens egarinna, och under hvars tid det nuvarande slottetz byggnad pågått, var sannolikt riksrådet baron Zrik Carlsson Gyllenstjernas fra. Hon var född Yxkull och lärer väl hufvudsakligast efter mannens död hafva förvärfvat det namn, som gjort henne ryktbar. På 1700-talet egdes godset af en ryttmästare Hildebrand, som för andra gången anlade Forsjö bruk, inköpte Gimmersta (han eller sonen) och gjorda alltsammans till fideikomiss. Om denna Hildebrand, som i folkets mun fått namnet Eldebrand, cirkulera en mängd anekdoter, af hvilka vi skola meddela några prof. (Forts.)

14 januari 1869, sida 3

Thumbnail