hon sökte, men knappt kände hon tryck-
ningen af hans arm, förrän hon lyftade upp
sitt förgråtna ansigte mot honom, hennes
ögon mötte hans, och allt, som kan vexlas
i en blick, när ånger möter kärlek, när
tacksamhet möter gifvarens glädje, när ja
möter ja, det följde efter hvartannat i en
minut. Han omfattade hennes hufvud med
sina båda händer och tryckte sina läppar
mot hennes; han hade tidigt mistat sin
mor, han gaf och mottog nu en kyss för
första gången, och detsamma gjorde äfven
hon. Ingen af dem kunde lösgöra sig ifrån
den andra, och då detta skedde var det
endast för att åter närma sig hvarann. Han
darrade af sinnesrörelse, men hon strålade
och blossade, kastade armarne omkring
hans hals och hängde sig fast vid honom
som ett barn. Och när de ändtligen satte
sig, och hon fick vidröra hans händer, hans
hår, hans bröstnål och halsduk — allt detta,
som hon förut på afstånd med vördnad be-
traktat, och då han bad henne säga du i
stället för a: och hon ej kunde detta, och
då han ville berätta henne, hur rikt hon
från första stund hade gjort hans fattiga
lif, huru länge han kämpat emot sig sjelf,
för att ej ingripa hämmande i hennes
lif, för att ej på detta sätt låta betala
sig, och då han upptäckte, att hon ej var
i stånd att uppfatta eller fästa sina tankar
vid ett enda ord af hvad han sade, och då