undervisningsverk i detta afseende öreslagit. Under öfserläggvirgen om frågan angående förändring af butvudstadens fördelning i uppbörsgsdistrikter samt anslag till bästiega och iudrifpivgskostnader för oguldna utekylder å Djareärden, hvilket örendo återremitterades, tog sig herr von Koch auledsing att framkomma med ett tänkvärdt anförande, hvari han föstade uppmärksamheten på det sorgliga förhållandet, att så många af hufvudstadons invånere undandraga, sig att betala skatt både till kronan och staden. Att åtskilliga personer, tillhörande de s. k. bättre klasserna, oakstadt de ritta med dyra våningar, genom lösöreköp sätta sig i skydd mot nuppbördsmänneas kraf, är mycket bedröfligt och föraktligt; ren detta förbållande betyder likväl mindre, cmedan antalet of dem, som så handlz, på det hela är ricga Olyckligare måste man anse att arbetarse på secdnare år så allmänt börjat usdardraga sig sina medborgerlige pligter: t2siaren trodde, att knappt mer än 10 procent ar arbetarse erlägga skatt. Orsakon härtill ansåg berr v. Koch vara ingen anran än den, att det stadgande, som förr gällde, att arbetsgifvaren skulle ansvara för ett ordentligt fullgörande af sing arbetares skattskyldighet, med rättigbet för honom att af arbetslönen göra sig betäckt, numera blifvit upphäfdt. Tål. har sedan år 1834 varit industriidkare här i Stockholm och i 30 års tid betalat skatten för alla sina arbetare, utan att sjelf förlora en skilling; menu nu vända sig uppbördsmännen direkte till arbetarre, och desse skaffa sig antingen fattigdomsbevis af ordningsmannen i distriktot, eller också visa de sitt bohag, beståendö af litet sängkläder, några grytor, stolar m. m., som ej kan tagas från dem, och de bli befriade. Detta onda sprider sig alltmera, exemplet smittar. Det blir bekant för litet hvar af arbetarne att de kunna slippa undan skatten, och de begagna sig deraf. Härigenom lider deras moralitet, och äfven ur politisk synpunkt är det af stör vigt att missförbållandet undanrödjes. Tal. vände sig till hufvudstadens riksdagsmän, med anhållan att de måtte taga det behjertansvärda ämnet i öfvervägande och vid riksdagen väcka motion om det gamla goda tillståndets återinförande, äfven med fara att bli kallade reaktionära. — Efter yttrandets slut gäfvo follmäktige temligen allmänt tillkänna att de instämde eri. Till brävnerivittne vid Stockkolms aktie-jästholagsbränneri utsägs hapdelskassören G. W. Boman. Ett ärligt belopp af 1,200 rdr anslogs tillsvidare såsom artvade åt en ångslupsinspektör. Fallmäktige beslöto att Stora Träskgatan skall utvidgas till 40 fots bredd; äfvensom att, I fråga om regleiing af riksarkivets förra tomt, afslå hvad beredrvingsutskottet hemställt. Vid val af gode män att ba tillsyn å förmynderskap inom hufvadstaden blefvo samma personer, som under sista året haft detta uppdrag, ånyo dertill utsedda. Fullmäktiges beslut angående ordningsstadgån justerades, och gjordes dervid på yrkande at herr Grafström det tillägget, att vid tillfällen af trärgsel skali kö blldas. Bland motioner, som väcktes i går afton, nämna vi följande: af herr Liljencrantz, om upphörande af öfverståtbållarons sjelfskrifun ordförandeskap i de. stadsfullmäktige underlydunde nämnder; samt om izföraude i instruktionen för notarierna vid rådbusrätten att de skola utan särskildt arfvode förrätta göromål, som höra till magistraten; och af herr Fristedt, om undersökning hururida ej det s. k. stadshuset skulle kunna användas till lokal för det tilltänkta högre elementarläroverket på söder. Fullmäktige åtskiljdes EL. hälf 11 -e. m.