Riksdagsmannavalet
försiggick förl. tisdag — i god ordning hade
vi, af gammal vana, så när sagt. Men ad-
jektivet skulle ha varit malplaceradt. Hrr
ledamöter af Stockholms magistrat hade
gjort så mycket de förstått för att bereda
snabb expedition och för att vägleda de rö-
stande; men ovana vid allt sådant hade de
icke lyckats uppfinna tillfredsställande anord-
ningar, och merändels gick det icke rätt
fort att finna reda på de röstande ivalläng-
derna. Yngre krafter äro synbarligen af
nöden vid sådana förrättningar.
Trängseln var stark omkring valurnorna.
Somwliga måste vänta ända till en timma
för att få aflemna sin sedel. Detta föran-
ledde — berättar A.B. — frih. Gripenstedt
att i mindre Rådhussalen, der han skulle
aflemna sin röstsedel, väcka förslag att de
röstberättigade måtte bilda kö, på det val-
förrättningen måtte kunna påskyndas och
valmännen ej förtröttas genom den långa
väntan. Denna erinran, åtföljd af några
ogillande ord öfver de bristfälliga arrange-
menterna, ledde dock icke till annat resul-
tat, än att någon af valförrättarne fram-
räckte handen för att mottaga friherre Gri-
penstedts valsedel. Af denna favör framför
dem, som väntat längre än han, begagnade
sig frih. Gripenstedt naturligtvis icke.
En ny, yttre företeelse vid valförrättnin-
gen var att någon eller några omtänksamma
personer hade placerat en karl å Rådhusgår-
den, hållande en stång med vid spetsen an-
bragt affisch, hvarå lästes till ledning för
valsedlarnes författände de båda kandida-
ternas titlar och namn.
Vår anordning att å vårt annonskon-
tor i närheten af Rådhuset tillhandahålla
prof å valsedlar samt lappar att skrifva på
tyckes ha varit ganska nödig. Den begag-
nades af omkring 150 personer.
Oaktadt det nu gällde att besätta blott
en plats i andra kammaren infunno sig
2,978 valmän. År 1866, då 13 riksdagsmän
utsågos, deltogo 3,108 personer i omröst-
ningen. I förhållande till valets numerära
betydelse visade sig således intresset hos
valmännen mycket lifligt. De röstande ut-
göra omkring ?7 af hela antalet valberätti-
gade i hufvudstaden. Hade de utgjort
större bråkdel, skulle valet fått en annan
utgång, och det klandras af nära nog en
hvar att 4—5,000 valmän ej frågade efter
att begagna sin politiska rätt och uppfylla
sin medborgerliga skyldighet.
Inom embetsverken hade flitiga och ej
långt ifrån olagliga bearbetningar skett till
förmån för byråkratiens kandidat hr Lind-
hagen. Presidenter och. byråchefer hade
tillkännagifvit för sina kollegiers och byråers
embets- och tjenstemän att de ämnade rösta
på hr Lindhagen, hvilket -temligen allmänt
ansågs betyda så mycket som ett åläggande
för dem att göra sammalunda. En byråchef,
som i alltför bestämda ordalag uttryckt
detta, led troligen vid valurnorna en de-
konfityr, framkallad af förtrytelse öfver hans
grundlagsvidriga tilltag. Inom garnisonen
hade tillgått på enahanda sätt; man såg
också garnisonens officerare och under-
officerare talrikt inställa sig; om alla hade
lydt ordres lemnas derhän, men de fleste
torde villigt gjort det.
Af polispersonalen röstade de fleste som
äro valberättigade — sannolikt par ordre du
Boi — d. v. s. af öfverståthållaren. Man
påstår att omkring 100 poliskonstaplar del-
tagit i röstningen.
En mängd röstberättigade vaktmästare vid
embetsverken uppfyllde jemväl sin medbor-
gerliga pligt — och röstade på sina verks
kandidat, hr Lindhagen.
Så stora ansträngningar medförde seger.
Rösterna utföllo pemligen så: -
Hr Lindhagen. Hr kEledin.
1:a kretsen (Nicolai
och Kungsholmen. 263. 282.
2:a (Nedre Klara) . . 369. 236.
3:e (AdolfFredrik,La-
dugårdslands och
öfre Klara) .... 388. 321.
4:e (Jakobs, Johannis,
Skepps- o. Kastell-
holmen) ....-.. 291. 234.
5:e (Maria o. Katrina) 303. 291.
Summa 1,614. 1,364.
Revisionssekreteraren Lindhagen blef så-
ledes vald till riksdagsman med 250 rösters
öfvervigt.
Sammanhållningen var så god, att stänk-
röster endast tillföllo: fabrikör Ph. Behrling 2,