Upphbö rdsbalans och sjelf-
mord.
Från Wenersborg meddela tidningarna ett
nytt bidrag till den långa och sorgliga historien
om vinglerierna och balanserna i vår tid och
deraf föranledda olyckor och sjelfmord. Från
denna stad skrifves nemligen:
Löjtnant Elis Rosell ingick vid Westgötadals
regemente såsom underofficer för något mer in 30
år sedan. Tillika med den milititra tjensten idkade
han samtidigt landtmäteriet och tillvann sig genom
ett flirdlöst tilldragande sätt och mycken redbar-
het såväl förmäns Bom kamraters tillgifvenhet och
aktning. Detta hade äfven till följd att han fram-
hölls och befordrades, Straxt före utkommende-
ringen till Danmark 1848 utnämndes han till den
ganska indrägtiga, fastin mycket ansvarsfulla och :
mödosamma regementskommissariebefattningen vid
förbemälta regemente, och denna tjenst bestridde
han då till allmän belåtenhet, hvadan han först
utmirktes med svärdsmannatecknet och sedermera
befordrades till underlöjtnant i regementet — en
befordran, som i fredstid är mindre va anlig. Någon
anmärkning emot hans redovishing utaf den in-
vecklade förvaltningen af regementets förråd har
man icke hört utaf, och måhända hade den hem-
ska katastrofen uteblifvit, om Rosell skött sina
tjenster och ieke börjat vidtutsvifvande spekula-
tioner. Han anlade ölbryggeri vid Brinkebergs-
kulle, bageri vid Grunnebo, inköpte jordegendom
och inrättade marketenteri för Hästefjordens sjö-