vetande att kommer väl språket en gång i förfall är landet snart i fotspåren. Man ansåg sig icke kunna anförtro utförandet af den djupsinniga ideen åt Svenska akademien, troligen var man säker på att dess ledamöter icke skulle låna sig till en sådan vandalism, ty, om än akademien ingenting gjort för sitt hufvudändamål, åtminstone ännu i synlig måtto, har den dock ej visat några tecken till att den vill utplåna svenskheten hos nationen. Lycka är det för Tegner att han gått till hvila; ty hvad skulie han sagt, om man föreslagit houxom att jemka hang sköna modersmål efter danskan ? Att vilja tro att danskan skulle lämpas efter svenskan vore vanskligt, ty danskarne äro dock en nation och veta att sätta värde dexpå. Må man gerna skapa en skandinavisk politik, men låt oss åtminstone få behålla vårt språk. Vi ärojuinga ryssar, och hittills är det ja egentligen de och deras själafränder som försökt att förtrycka nationer genom att förderfya deras språk; vi äro ju ännu sjelfständiga, ännu lyda vi ja icke under något annat land, hvarkon Ryssland eller Danmark. Skulle det icke kunna förunnas 033 att få skrifva vårt modersmål så länge vi äro i åtnjutande af den lyckan att få tala det? Derom anhåller ödmjukligen en älskaro af svenska språket.