ur svenska historien, statsrådet Fåhreus för
ännu ordet bland bankofullmäktige och ordnar
sin stora insektsamling, frih. Ihre skrifver på
sina memoirer och sköter till omvexliog två
stora egendomar, och prof. Bergfalk sitter fort-
farande uppe till långt ut på nätterna för att
till årets utgång kunna afsluta sitt stora eko-
nomiförfattnirgsverk.
Teater. Vi kunna nu med bestämdhet med-
dela, att kungl. teaterdirektionen har engagerat
signora Cari och signor Bentami för tiden från
den 1 januari intill den 16 mars 1869. Detkan
vara en fråga, om dessa engagementer i och
för sig låta sig försvaras, och det är måhända
icke med orätt Aftonbladet för ett par dagar
sedan tadlade att man engagerade utländska su-
jetter på samma gång som man låtit sådane arti-
ster såsom hr Labatt, fröken Hebbe m. fl. lemna
Stockholms opera eller icke blifva engagerade
der, ehuru, hvad hr Labatt beträffar, teaterns
ekonomi ej torde tillåtit att behålla honom, då
han erhöll så högt anbud från Dresden. Imel-
lertid är, som sagdt, de italienska artisternas
engagement en fait accompli, och just denna
omständighet föranleder oss att erinra om den
gamla sanningen, att man allsicke bör göra en
sak eller ock göra den helt och hållet. Signora
Sorandi, en ypperlig sopran, signora Cari, en
kontraalt af särdeles framstående rang, och sig-
ror Bentami, en tenor, som med någon flit och
med vunnen elasticitet i spelet kan blifva af
högt värde, utgöra 9, af en italiensk opera-
apparat. Vår stora teater har i sina utmärkta
basister en ytterligare femtedel, således inalles
4;:delar. Om nu den kungl. teaterdirektionen
förstår sina intressen, eller rättare om den vill
undgå förebråelse för att hafva gjort något som
i grunden är ingenting, så bör den väl täska
allvarligt uppå att äfven tillegna sig signor Men-
dioroz, den utmäkte barytonisten, som i alla
sina röler på Mindre teatern har hänfört publi-
ken, och som — vi hoppas, att de öfriga med-
lemmarne af det italienska operasällskapet icke
taga illa upp att vi säga det — otvifvelaktigt
står öfver enhvar af dem. Med hans engage-
ment skulle de s, d. v. s. något helgjutet, fin-
nas och publiken komma i tillfälle att dömma
om de italienska artisterna på kungl. teatern,
som i verkligheten är det enda ställe i Stock-
holm, hvarifrån en riktig kritik, tadlande eller
lofordande, öfver dessa artister kan utöfvas.
Vi vilja, som sagdt, icke påstå att kungl. teater-
direktionen gjort rätt uti att engagera signora
Cari och signor Bentami; men.det är gjordt,
och den naturliga konseqvensen skulle vara att
också signor Mendioroz engagerades, och detta
så mycket hellre som vår lyriska scen för när-
varande saknar en baryton som i spel och i
röstens styrka kan fylla platsen bredvid fröken
Cari och hr Bentami.
Solmaskinen. En svensk inge-
niör skrifver från Newyork till Aftonbladet
om Ericssons solmaskin följande, sedan han
visat att den franska professorn Moun-
chot:s uppfinning i samma väg (omtalad
i svenska tidningar) ej förtjenar någon upp-
märksamhet:
Kapten Ericssons hus är beläget nästan midt
i staden, omgifvet af höga byggnader på alla
sidor. Följaktligen måste hans solmaskinsex-
perimerter och solvärmeunder:ökningar verk-
ställas på taket, hvarpå kan derföro byggt ett
observatorium, hvilket röres omkring en sxel,
som ett monitor-torn. Uti detta är han nu
sysselsatt med undersökningar rörande det strå-
lande värmet.
Måhända känner man ännu icke i fosterlan-
det att vår arbetsamme landsman ämnar ut-
gifva ett större arbete angående solvärmet och
des; hufvudsakliga mekaniska verkningar; syn-
nerligen dess inverkan på jordens rotationsha-
stighet. Flere kopparplåtar för detta arbete
lära allaredan vara graverade.
Hvad solmåskinens användande för praktiska
ändamål angår, så kan jag berätta att John
Ericsson icke ämnar hasta. Att inventionen
icke kommer att öfverlemnas åt allmänheten
innan den är så fullkomlig att ingenting vigtigt
kan tilläggas eller fråntagas, är skäl förmoda,
då konstruktören förklarat att han betraktar
som en kallelse den nya drifkraftens fullkom-
nande för sina likars gago. Dessutom är det
stora fältet ännu icke öppnadt för solmaski-
nen. Oivilisationen måste komma något när-
mare söderns solbrända länder; kolgrafvorna
mästo gilva tydligare tecken till aftägande
innan fulla värdet af den nya drifkraften blif-
ver ögonskenlig.
Mexikanska, Peruvianska och södra Califor-
nias grufegaro blifva säkert de förste som kom-
ma att draga nytta af solmaskinen. Allaredan
vill man beställa pump- och stampverk.
Haru sjolfva inventionen nu står, kan slutas
Ar NESS