en förklaring. Min far yttrade att jag hade
förvärfvat mig rättighet att hoppas att kunna
behaga dig. Har du då icke tyckt om mig
förr än nu? :
— Jo visst, Mario; du behagar mig mycket,
emedan jag håller af dig.
— Det kan vara godt och väl; men min far
har ibland skrattande sagt att jag skulle blifva
din man; tror du att det blir någonting af med
den saken?
oo— Det vet jag verkligen icke, Mario; och
jag tror knappt att så kommer att ske. Jag
är flera år äldre än du, och när du blir en
ung man, så kan jag nästan kallas en gammal
qvinna.
— Ja men, Lauriane, Adamas har sagt mig
att du redan varit gilt med din kusin Helyon,
som var tre eller fyra år äldre än du. Påstod
han, att du var för ung för honom?
— Ja, ibland — innan vi gifte oss — och
då vi gnabbades smått.
— Men jag tycker att han hade orätt; mig
synes du hvarken ung eller gammal, och jag
kommer alltid att hålla af dig.
— Det vet du inte, Mario; man påstår att
ens. hjerta förändras, ju äldre man blir.
— Så är det inte med mig. Jag fioner all-
tid Mercedes ung oca älskvärd, och alltsedan
jag kom till verlden, har bon varit mig oändligt
kär. Min far är gammal, som man säger; men
jag har mycket roligare då jag är i hans säll-
skap, än i Clindors; och jag tycker inte att
det är rågon skillnad i ålder mellan oss och
Lucilio. Anser du mig tråkig derför att jag
är ypgre än du?
— Nej, Mario, du är mycket förståndigare
och trefligare än alla andra gossar vid din ål-
der; och du har under våra gemensamma läse-
timmar lärt dig mera än jag.