på rörelsen sommartiden å Upsala-banan, att :allmänheten icke vet huru mycket turoch returbiljetter till Upsala kosta. Jag bar en gång roat mig med att under två dagars förlopp fråga hvarje persor, som jag samtalade med, om han visste huruvida turoch returbiljetter såldes, om de gällde mer än för dagen och hvad de kostade. Ingen enda kunde svara på flera än den första frågan. Vid norra stationen inhemtades underrättelse; men jag tror att för mången blir det icke af med någon lusttur till Upsala, så Jängo det är nödvändigt att skicka till norra bangården efter nödiga upplysningar. När man reser på blandadt tåg, märker man straxt cn annan brist i meddelanden till allmänheten. Iiltågskup6erna är anslagen underrättelse om de stationer, der, och om de tider, då passagerare med iltåg kunna erhålla måltider. Men någon sådan underrättelse har trafikstyrelsen icke meddelat åt passagerare med blandadt tåg. Dock hafva äfven dessa magar — troligen bättre sådana än många första-klasssnälltågs-gurmander. Jag skall icke upprepa en enda af de förebråelser jag hört hopas öfver trafikstyrelsens hufvud af passagerare på södra banan, hvilkas vrede stegrats i samma mån som deras hunger, denna vållad deraf att de, efter i Jönköping intaget kaffe, gjort en bra frukost i Nässjö, så att de ej förmått äta i Alfvesta, hvilket de desto mindre kunnat förmoda vara middagsställe, som tåget passerar den stationen redan kl.. 2, 1. Sålunda hafva de blifvit utan middag tills de ändtligen i Eslöf kl 6 på aftonen erhållit som surrogat för middagen ett par smörgåsar. (Ty i Elmhult äter man icke). Som sagdt många förebråelser slungas mot jernvägsstyrelsen för underlåtenheten att lemna passagerare på blandade tåg enahanda underrättelser som bestås passagerare på snälltåg, men ingen måtte hafva tänkt på att bringa sin klagan till trafikstyrelsens öron, hvilketdock är det enda medlet att framkalla afbjelpande af den verkligen ganska stora olägenheten. Det skulle också för många passagerare vara bäst om trafikstyrelsen lät uppslå i kupgterna den gällande tidtabellen. Den som icke är van, vid jernvägsfärder finner dem vanligen tråkir a. Han behöfver sysselsättning och förströelse, och han finner en sådan i att station efter st.ation se på tabellen huru det lider med hans ;dande. Unna honom denna förströelse, bästa trafikstyrelse, och ni skall vinna belöning deruti att den nye passageraren, hvars färd senom er åtgärd blifvit mera dräglig, icke 8, mycket skyr att om igen begagna jernvag i stället för ångbåt! . Från denna långa digression återkommer jag sent omsider till Gnesta för att prisa dess sköna läge, som är så inbjudande för Stockholmare, och der man har en förträfflig restauration att tillgå, tack vara en företagsam ung man hr Finlöf, hvilken gjort en lycklig karrier såsom jernvägsrestauratör. Han började vid Floda; flyttade derifrån till Tumba; så till Gnesta, som han gjort till en jernvägsrestauration af första rangen; och har nu äfven Katrineholms restauration, som i hans hand ändtligen kommit upp till jemnhöjd med Hallsbergs och Falköpings. Han anses ha samlat en för hans: rörelse icke alldeles obetydlig förmögenhet, oaktadt han icke utskänker spirituosa. — Vill man tillbringa rågra dagar på Gnesta, så kan hr Finlöf i ett honom tillhörigt hotell bjuda på en liten våning, möblerad med hotell-Rydbergsk lagar, (Forts.)