fetFäderneslandets ansvarige utgifvare, mureriar-
betaren Dalhummar, anhöll genom sitt rättegångs-
biträde, boktryckaren Hagström, om 3 veckors
anstånd för inkommandet med svaromål, hvilket
dock ej medgafs, utan förstindigades Dalhammar
afgifva sådant nästkommande tisdag.
Stölden vid arbetsinrättningen a
Grubbens gärde. lIfter remiss från polis-
kammaren hölls i går å rådhusrittens 6:te afdel-
ning ransakning med för stöld å Norra arbetsin-
rättningen anklagade och hiktade förre byggmi-
stare-eleven Clas Adolf Boman samt tapisserihand-
lerskan Julia Carlsson, som anses vara medveten
om denna stöld.
Såsom ombud för sysslomannen Boman instiilllde
sig häradshöfding Wendtland och för fattigvårds-
nämnden ombudsmannen för samma nämnd, hi-
radshöfding Törneblad.
Till en början anhöll hr Wendtland, att under
målets handläggning få, såvida han ansåge det be-
höfligt, yttra sig huruvida fattigvårdsnimnden egde
föra någon talan i ett mål, der den anklagades
fader vore ritte målsegaren.
Stadsfiskal Silfversparre, som äfven var närva-
rande, förklarade dervid att äfven han ville föra
talan i detta mål, samt ansåg att fattigvårdsnämn-
den ägde rätt uppträda som målsegande, enär en
del af den stulna summan och kassaskåpet, hvarur
densamma blifvit stulen, tillhör nämnden.
Före det egentliga förhörets början fingo de an-
klagade afgifva sina lefnadsbeskrifningar, och upp-
lystes häraf: att Boman är född i Falun den 15
nov. 1845, der föräldrarne då voro bosatte. År
1858 eller 59, då de hitflyttade, medföljde sonen
och har härgtides varit anställd som elev hos åt-
skilliga byggmästare. Under de sista 5 å 6 åren
hade han förtjent så mycket genom sitt yrke, att.
han kunnat kläda sig sjelf; föda och husrum hade
han haft hos föräldrarne, till dess han, emot de-
ras önskan och bifall, omkring 4 veckor före stöl-
dens begående flyttade från dem till Carlsson,
hvilkens Bekantskap han gjort i föräldrahemmet.
Julia Carlsson är född den 24 maj 1838 i Sura
församling af Westerås län. Fadren var bonde
och hette Erik Carlsson. Då Carlsson uppnått 10
års ålder afled fadren, hvarefter hon blef uvpta-
gen och vårdad i flera familjer i hemtrakten. Ef-
ter konfirmationen blef hon antagen till biträde
hos en kramhandlare i Westerås, hos hvilken hon
tjenade i 6 år. Derefter kom hon till en tapisse-
rihandlerska, hos hvilken tjensten varade i 7 år.
Anländ hit till Stockholm, erhöll hon ett lån af
1,000 rdr, med tillhjelp af hvilken summa hon
öppnade tapisserihandel i huset Af 6 Regerings-
atan.
E På ordförandens härefter till hr Wendtland fram-
ställda fråga: om ej sysslomannen Boman vore vil-
lig hålla Fattigvårdsnämnden skadeslös för den
enningsumma (4,485 rdr), som den blifvit bestu-
en på, svarade ombudet, att detta skulle bero på
Fattigvårdsnämnden sjelf; ville nämnden ej föra
någon talan, så vore Boman villig lemna från sig
hela summan; i annat fall ej. Härvid inlemnades
af hr Silfversparre, å hr Törneblads vägnar, (denne
hade aflägsnat sig) ett skriftligt anförande, deri
ansvar och ersättning yrkades å de anklagade för
de medel som blifvit fattigvärdsniimnden från-
stulne.
Vid det förhör med Boman, som nu började,
vidhöll denne större delen af sina i poliskamma-
ren hafde uppgifter, dock med några smirre afvi-
kelser. Detta förhör varade i två timmar. Carls-
son, som under förhöret med Boman fått vistas i
förmaket, infördes härefter och hördes. Hennes
berättelse stod i vissa delar i skarp strid med Bo-
mans; så hade Boman påstått att han hade 80 rdr
qvar af sina ärligt förtjenta pengar, innan stölden
begicks; att han druckit några glas punsch innan
han begaf sig i väg för att begå stölden; att han
återkommit till Carlssons och sitt hem kl. 1 på
natten efter stöldens begående och att Carlsson
då haft ljus tiändt; att han för henne uppräknat
den medförda summan och att de tillsammans gömt
den i ett skåp och derefter i en dragkista. Carls-
son åter påstod, att Boman ej egde ett öre, utan
var det hon som fick lemna pengar till utgifterna;
att ingen punsch druckits hemma hos henne på
qvällen, att Boman hemkommit först emellan 2 och
3 och att ljuset då varit släckt. För öfrigt upp-
dukade Carlsson en lång historia om 4 karlar, som
lofvat hjelpa hvarandra med pengar och gått ed
på, att ej för någon menniska omtala hvar de togo
dem; det var dessa 4 karlar som Boman sagt sig ha
erhållit summan af. Carlsson förnekade för öfrigt
denna dag på det bestimdaste, att hon afvetat eller
att Boman för henne omtalat att han begått stöl-
den från fadern; han hade endast sagt att det var
karlarne som han trodde ha kunnat begå den.
Efter slutadt förhör för dagen yrkade åklagaren
att Carlsson måtte förklaras skyldig genast träda i
häkte; hvilket yrkande dock ritten, efter hållen
öfverläiggning, förklarade sig ej kunna för nirva-
rande bifalla.
Den vidare ransakningen förekommer åter nist-
kommande tisdag, då Carlsson skall infinna sig
vid hemtnvings påföljd.