från Italien — i det han sammandrog ögonbry-
nen. Den lösen duger icke. Tycker du den
öfverensstämmer med den af mig uppgifna?
— Vänta! utropade Mario, som till följd af
detta svar fick en ingifvelse. Kanske plun-
dring är ett passande ord?
— Jo, det duger, svarade den andre små-
leende, ehuru det ännu fanns något qvar af
den hotande minen. Men mera måste du kom-
ma fram med, lilla apa! Sviker dig minnet?
— Jag tror det nästan, återtog barnet. Jag
skulle komma ihåg ett ord till... Var det inte
Sancho ?
— Träffadt, gosse! Ställ dig der i vrån och
rör dig inte ur fläcken. Jag, ser du, är löjt-
nant Saccage; kapten Macabre kommer hit
om en timme. Det är inför honom du skall
göra reda för ditt uppdrag, hvarom jag för
min del bekymrar mig föga. Tig der borta!
röt han åt några af de ryttare, som kommo
och gingo in och ut, språkande mera högljudt
än nödigt var.
Det blef nu tyst; och den som kallade sig
löjtnant Saccage vände sig till Mario, hvilken
funderade på, huru han skulle bete sig, för
att komma in i ett annat rum, der han möjli-
gen skulle träffa sin far eller någon person
Idee kunde gifva honom underrättelser om mar-
isen.
— Min vackre vän, sade löjtnanten, det är
så godt att du får veta hvad du har att rätta
dig efter. Man kör bort eller arresterar hvar
och en som söker komma hitin; och om någon
vill gå ut — skjuter man ibjäl honom. För-
står du?
— Jag har inga skäl att vilja aflägsna mig,
svarade den sluge Mario. Jag skulle endast
vilja ha något att äta, ty jag är hungrig: :
— Det bryr jag mig inte om, Afven vi