sant uttrycken er, — framåttskridandet. Vi
undra ej på att I frukten att qvinnan skulle
påskynda farten.
I klandren våra nuvarande moder såsom fula,
osmakliga och görende oss otjenliga att deltaga
i statens värf.
I : förstån således icke klädedrägtens sym-
bolik?!?
Krinolinen med tira fina, spånstiga fjedrar
är en symbol af qvinnans förmåga att, då hon
så vill, intaga ett stort rum — nu i salongen,
franideles i verlåshistorien. Den är vidare en
symbol af qvinnans förmåga att med milda me-
del hålla dumdrygheten och näsvisheten på af-
stånd. I torden tillåta mig att anse denna lilla
artikel som en litterär krinolin, skapad för att
afhålla alltför närgånget klander af vårt görande
och låtande, våra moder och vår förmåga.
Chignongen är likades en symbol, nemligen
af qvinnans öfverlägsna förstånd. Huivudet med
chignongen i nacken visar bilden af tvenne hop-
flätade hufvuden. Två hufvuden på en kropp
ha alltid varit maktens symbol, hvilket bevisas
af de 3. k. fläckta örnarne, som pryda Ryss-
lands, Österrikes och Preussens vapensköldar.
I män måsten oupphörligt erkänna denna makt
hos qvinnan, som med sitt chignonprydda huf-
vud Hyger fram på bildningens bana, som ett
lokomotiv med sin tender i nacken, dragande
med sig Edra passagerare- och bagagevagnar.
I klandren våra små hattar. I övsken att vi
skulle dölja våra aileten i någon sorts karpuser,
under det att ni ofvanpå Edra enkla tanrkeap-
parater bära Ericszonska monitor-torn, dock
orörliga, emedan det vridna af maskineriet be-
finnes i tornets bottenvåning. Dylika torn bären
I i hvardagslag. Men rikets högsta embetsmän
uppträda vid bögtidliga tillfällen bärande på
hufvudet en båt med kölen i vädret, hvilket
naturligtvis är en symbol af någon redan skedd
eller väntad omhvälfving i opinionen, i åsigter
eller lycka.
tEr vårt handslag, Myriades!
Låtom oss förstå hvarandra. Det lönar ej
längre mödan för er, I ekapelsens herrar, att
dölja: ert beroende af oss. Vi hafva haft och
ega ännu makten i allt — och det är blott de
imposanta maktens emblemer, 20m I icko vil-
jen dela med eder åt de som maktan hafva.
Verlden har, liksom Japan, tvenne makter —
en helig och undangömd: qvinnan, och en syn-
lig, Herrskands: mannen, scm böjer koä inför
den förra, under det att ban regerar i dennas
namn; Men den hittills undanskymda legitime
herrskaren vill en gåvg sjelf regera. Sådan är
den allvarliga ställningen; det är icke makt
vi begära, utan rent spel. I Kamrarne mär-
ker man. ofta mer och mindre bortskämda tan-
kar, hemtade fråo sängkammaren. Vi anse onö-
digt att längre uppträda genom ombud, som
mera än en gång suddat bort våra bästa idter.
Vildarnes Squaws äro slafvar; men hela den
civiliserade verlden beror egentligen af en säng-
kammarstyrelse, så förargligt det än låter; ty
knappt var mannen skapad förr än han befanns
behöfva hjelp. Denna lycka fick han på samma
sätt som afkomman, genom att sofva sig till
den; ty under detta hans tillstånd skapades
qvinnan honom till ena bjelp, att under van-
dringen genom sorgedalen hålla honom passa-
belt vaken. Detta tillhör menniskoslägtets ur-
historia.
Hvad angår påståendet, att våra moder göra
oss oskickliga att sköta statens värf, så torde
det tillåtas mig kasta en återblick. År en mess-
hake, med sol på bröstet, och ett kors med år-
tal på ryggen, det aldra minsta klokare än en
krinolin? Ar en biskopsmössa, en skorsten, ett
svart Babelstorn eller en kullstjelpt båt på huf-
vudet bättre än vår chignon och våra små pan-
kakshattar? Är den broderade uniformen för-
nftigare än våra kulörta klädningar? Aro pip-
skägg å la Henrik IV eller smutsröda ecgelska
polisonger mindre löjliga än vår hårklädsel?
Äro mänrens bandstumpar bättre än våra band-
öglor ?
Nej !!
Det oemotständligt löjliga ligger dert, att man;
just då man vill imponera genom allvar och
värdighet, klutar ut sig till ett spektakel. Vi
qvinnor veta åtminstone skillnaden mellan fröjd
och sorg; Bruden klär sig i hvitt — enkan i
svart, under det att männen i alla öden visa
sig utfiffade, påhängda, broderade, tornprydda
och lika ståtliga.
Du manliga slägte! Dig söfver smickrets röst
Hör sanningens en gång !
Tltvilas-Nyheter