blifvit underriättade om hans ansökning, att få på en gång afstå sin egendom, och derefter blifva fri från dem han är skyldig, så hafva wi tillika kommit i erfarenhet, at han nistlidet år rymt, at hos Hans Kongl. Maj:t Bellman klagat öfver den straffbara penningerörelse och en obillig omgång med förskrifningar, som någre med honom skall haft, samt at han för den orsaken och på det han måtte kunna visa detta, så väl som befrias från skulden, i underdånighet sökt och erhållit Kongl. Maj:ts nådigste lejde. I den belägenhet hvari målet således war, hafva wi till Högtärade Tingsrättens bepröfvande hemställt, om icke detta mål hörde till annan domstol, och isynnerhet till Rådstufvurätten i Stockholm, i anseende hvartill wi anhöllo, det Tingsrätten icke ville sig dermed befatta. Men som Hiiradsriätten, detta oaktadt, på de skäl, som dess utslag skall utvisa, enär vi få det om händer och kunna detsamma framte, den 6:te i denna månad ansett sig beriittigad att upptaga och afgöra målet; för den skuld och som wi deremot missnöje förklarat; Ty täcktes Herr Baron c. samt Kongl. Hof-Rätten nådgunstigt tillåta, at wi oss nu deröfver i underdån-ödmjukhet besvära och, till högrättsvis ändrings erhållande deruti, wåre skäl förete. At Bellman här i Staden blifvit född och uppfostrad, at han här blifvit i Banquen till extra ordinarie Contoirsskrifvare antagen, hvarest han ock för gjord betjening är belönt, samt at han till och med nästlidet år 1763 härstädes betalt sina utskylder till Kongl. Maj:t och Kronan, utvisar så ofelbart, at hans hemvist äfven ir här i staden, at derpå ej lärer det minsta kunna tviflas; och som Kongl. Maj:ts honom i nåder förunte lejde innehåller, at han på den ort han vistats sig skall anmäla och vara under bevakning, concurstvister jemväl efter lag höra till forum domicilii; ty lärer Herr Baron c. samt Kongl. Hofrätten i anseende dertill finna, att wi till den gjorda invändningen haft största skäl. Derniäst och emedan Bellman hos Hans Kongl. Maj:t klagat öfver någre sine Borgenirers straffbara förhållande, Hans Kongl. Maj:t jemväl på sådan grund tillåtit hans återkomst till fiderneslandet; fördenskuld, och som Bellman icke allenast wårdslöst försatt sina och andras, men isynnerhet våra medel, dem han sig äfven olofl. tillskansat, hvilket allt utvisar, att hans sak med kreditorerne härleder sig från en förbrytelse, äfvensom ock, at den verkeligen ir ett brottmål förknippadt med drygt ansvar och straff; ty ticktes Herr Baron c. nådrättvist tillåta såväl de brottslige kreditorer som den straffvärda gäldenären lagföras och straffas här i staden, der förbrytelserne äro begångne och der Bellman hatt sina förderfliga penningenegociationer. Ått Bellman, under det han viärkeligen var extra ordinarie Contoirsskrifvare i Banquen och vistande här i staden, rymt, at han under denna karakter sökt och fått lejd, at han intet förr än efter återkomsten blifvit på begiiran afsöndrad och utmönstrad ifrån Banco-Betjeningen, samt, iändteligen, att dess vistande på landet icke förr än långt derefter tagit sin början, endast i afsigt at emot lejden dit draga sine ereditorer och komma dem på ansenligare bekostnad, iro allt sådana skäl, med hvilka vi nu, utom de öfrige, som förut i desse besvir och vid Tingsrätten blifvit anförda; beledsaga vårt underdån-ödmjukaste påstående det förberörde invändning må gillas, och förbehålla oss i lika underdån-ödmjukhet, at, när utslaget kan anskaffas, få, jämte detsamma, inkomma med de bevis, som till wår rätts och talans befästande kunna tjena. Med djupaste c. underdån-ödmjukaste tjenare E. Iledenberg. A. Pfeiffer. Claes Quist. Kontorsskrifvare i Banquen : enom 4 Jonas Peter Holmberg. Huruvida ofvanskrifna besvär i hofrätten fullföljdes eller ej, samt om eller hvad hofrätten deröfver resolverat, har förgäfves i samma rätts arkiv efterforskats. Svartlösa häradsrätts domböcker för 1764 lemna deremot upplysning om hvad vid den rätten i saken förefallit. Deraf befinnes att den 27 februari f. d. kammarskrifvaren Carl Michael Bellman anhöll, att, som han icke mäktade bjuda rätt för sig hos dess borgenärer, för hvilken orsak han jemväl tagit flykten till Fredrikshald i Norge och efter undfånget allernådigste lejdebref, blifvit antydd inom viss tid vända sig till domaren, hans borgenärer måtte inkallas att af honom emottaga den egendom han eger och efter uppteckning hos svågern, kämnären Arrhen von Kapfelman innestår; hvilket beviljades. Häradsrätten inkallade fordringsegarne till sommartinget. Kammarskrifvarne Grim och Tharmouth samt traktören vid Lorensberg Hagel kallades genom särskilda kungörelser. Följande fordringar unmäldes den 4 Juni: Af Contoirsskrifvaren Alexander Pfeiffer: 2 förskrifningar till sedelhafvaren, den ena å Daler Kpmt 4,000. 3,000. den andra . ss so ee so vo vo cos Af Hofrittsadvokaten Jonas Petter Holmberg, såsom fullmäktig för Erik Hedenberg och Claes Quist, föl ande Bellmans förskrifningar: 1. En å 4,000 D1., hvarpå 300 afbetalts . 3,700. 2 EnÖ so sc so so so so so so so 2 ov 3,000. 4. Dertill Bellmans anpart i en proprie