Hiindelserna I Spanien.
Sednast berättade vi att de två styrande ko-
miteerna i Madrid — statsmännens och folkets
— ingått förening och kallat alla myndiga och
välfrejdade män att utse 30 personer, hvilka
skulle bilda den definitiva revolutionskomitån.
Valet försiggick den 3 oktober. Samma dag
sammanträdde denna komite och beslöt upp-
draga åt marskalken Serrano (som vid Alcolea
hade besegrat de kurgliga trupperna under
Novaliche3 och derigenom gifvit I:abellas välde
dödsstöten) full makt och myndighet som lan-
dets styresman samt rätt att utnämna stats-
råder.
Som man torde minnas, hade trupperna i
Madrid blifvit, samma stund som regeringsmak-
ten öfvergick från Isabellas embetsmän till re-
volutionsmännen, anbefallda att hålla sig inom
sina kaserner, och folkets anförare, öfverste-
löjtnant Es:calante, hade låtit utdela en stor
mängd gevär åt en frivillig folkbeväpning. Den
definitiva revolntionskomiten befarade att trup-
OR skulle blitva alltför missnöjda och må-
ända vådliga för revolutionen, om man längre
hölle dem på sätt och vis inspärrade. Den
borde, förnoftigtvis, ha upplöst och afskedat
dem, tå hade al fara varit förbi; i stället be-
slöt den anordna en stor militärprocessiop. Den
befallde remiigen att trupperna skulle defiiera
förbi komita och sedan mottaga marskalk
Serrano vid bans ankomst till hbufvudstaden.
Samma order gafs till de frivilligas beväpning.
Dessa granulåter egde rum den -3 oktober.
Revolutionskomiten tog plats på riksdagshusets
stora trappa. General Ros de Olano, utnämnd
till chef för all hufvudstadens militär, red med
sin stab i spetsen för processionen. Efter hbo-
nom följde en lång rad af, om man så får säga,
gtator och kårer af folket, som ådagalade sina
tänkesätt genom tusen fanor och flaggor med
inskrifter, som yrkade på alla slag af fribet.
När ett af dessa baner visade orden: religions-
frihet! utbrusto de hundratuseu åskådarne i
jubel och handklappningar. Studenterna buro
en fana med orden: Undervisningsfrihet! Flera
tal höllos till revolutionskomitta pch hesvara-
des af denna,
Etter dessa manifestationer defiierado de re-
guliera trupperna, förde af general Oribe. De
sågo cj mycket glada eller välvilliga ut. Det
var icke att undra på: de hade åtta dagar förut
gjort rätt för lönen genom att ropa: lefve Isa-
bella den andra! Först efter den följde den
frivilliga folkbeväpningen, nationalgardet 50,000
man starkt, till hvars chef Escalarte har blif-
vitsutnämnd.
Imellertid är det de facto, efter Serranos ut-
nämning till diktator och de reguliera trupper-
nas tagande till nåder, armåen, militärismen
som beherrskar revolutionen. De civila spela
en underordnad roll och blifva blott verkställare
af Serranoz3 och Prims vilja.
Serrano ankom till hufvudstaden först kl. 5