Hevolutienen i Spanien. Först genom de i går snkomma franska tidningar bar man fått veta på hvad sätt hnfvudstaden Madrid förklarat sig emot drottning Isabella. Denna drottning hade låtit landet bekosta en stående armå af mer än hundra tusen man för att skydda henne i besittningen af kronan och dermed följande goda inkomster. Af hela denna armå hade, när verklig fara för drottningen uppstod, icke mer än 7—8,000 man kunnat hopsamlas för att göra revolutionens generaler (Prim och Serrano) motstånd. Dessa 7— 8,000 man blefvo slagna vid Alcolea måndagen den 28 september, och derefter fanns icke något hinder för revolutionsarmån att tåga in i hufvudstaden. På måndagsaftonen erhöll premierministern Manuel de Coscha pr telegraf underrättelse om det förlorade slaget, men meddelade den icke åt allmänbeten, utan utspridde tvärtom att revoIotionsarmåens förtrupper hade blifvit slagna och sedan gått öfver till den kungliga armåen. Roeövolutionskomitn i Madrid lät icke narra sig häraf, utan utspridde rykte att den kungliga generalen (Novaliches) var slagen. Sednare erhölls bekräftelse härpå fmed den påföljden att hela staden vid midnatten, var i rörelse; ingen kunde undgå att märka att en resning skulle ofördröjligen utbryta. Premierministern fattade det kloka beslutet att icke föranleda blodsutgjutelse, som ändock ej skulle förmått uppehålla drottningens välde, och att resa till heone i San Sebastian tör att begära afsked. På bangården skref han med blyerts ett par rader till sin broder Jos de la Concha (markis del Duerov), med anmodan att tills vidare intaga hans plats och samla revolutionskomitn samt meddela den premierministerns beslut och med densamma rådpläga om nödiga åtgärder. Revolutionskomitn samlade sig och utnämnde en regeringskomit af 9 ledamöter med förre ministern Don Pascuale Madoz till ordförande. På tisdagsmorgonen sammanträdde denna komitå i Konsistoriihuset och började sin verksamhet. Samma morgon inträffade en händelse, som föranledt och fortfarande gör revolutionens ledare mycket hufvudbry. En öfverstelöjtnant Amable Escalante framställde sig för en talrik folkmassa, som var i afvaktande och orolig stämning samlad utanför inrikesdepartementets hotell, hvilken byggnad kallas el Principal och är belägen i Madrids tätast bebodda qvarter Puerta del Sol. Öfverstelöjtnant Escalante var åtföljd af några vänner, som höjde leverop för general Escalante. Härvid skyndade några bort och skaffade ett generalsskärp, medelst hvilket han i hast af folkmassan upphöjdes till nämnde rang. Derpå tillsatte han en ny revolutionskomitå, förklarade sig för ordförande i den och installerade sig såsom regerande i inrikesdepartementets hotell. Utan at fråga efter den andra revolutionskomitån i Kon