rår; en notarie, som börjat tjenstgöra den
275 rdr; en notarie, som inkallats till tjens
den 8 dennes, 250 rdr; 2 kanslister, hvilka tjenst-
gjort såsom notarier i expeditionsutskottet och hos
mötets presterliga medlemmar, samt en kanslist,
som tjenstgjort såsom registrator, 225 rdr hvardera;
3:ne kanslister hvardera 209 rdr, korrekturläsare
225 rdr och motläsaren 175 rår. I afseende på
vaktbetjeningen bestämdes; att 2:ne vaktmästare,
som inkallades till tjenstgöring den 20 sist-
lidne aug., skulle få hvardera ett arfvode af 125
rdr, samt att de 7 öfriga hos mötet tjenstgörande
vaktmästare skulle erhålla hvardera 100 rår.
Föreståndaren för riksdagens bibliotek tillerkän-
des en gratifikation af 150 vdr.)
Frågan om formen för kyrkomötets beslut för-
anledde någon diskussion, och man kunde ej
komma till beslut utan gerom votering. Se-
kreteraren hade föreslagit att beslutet blott
skulle bli en berättelse om allt hvad noder mötet
fig tilldragit. Hr IC Hamilton ville deremot,
att man för regeringen endast skulle tillkännage
hvad mötet egentligen beslutit, såiunda i denra
framställning med tystnad förbigå de bos mötet
väckta motionerne, hvilka afslagits. Voteringen
utföll så, att hr Hamiltons förslag segrade med
28 röster mot 26, som voro för sekreterarens
förslag.
Do af hrr Waldenström och Schmidt väckta
motionerna om rätt för lekmän att deitaga i
biskopsval gåfvo anleduving till en rätt liflig de-
batt; i hvilken ej mindre än 18 talare deltogd.
Kyrkolagsutskottet hade föreslagit
att kyrkomötet mätte i underdånig skrifvelse an-
mäla sin åsigt, att rätt till deltagande i biskops-
val. bör lekmän tillerkännas, samt i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfver-
vägande så väl denna angelägenhet, som ock frå.
fan huruvida vid en förändring af 20 kap. kyrko-
agen ett stadgande bör deri införas, som, vid val
af erkebiskop, bereder åt erkestiftets presterskap
ett större inflytande, än som enligt nu öfligt valsätt
kommer detsamma till godo, samt derefter vidtaga
de åtgärder, hvartill denna pröfning må föranleda.
Biskop Björling ville eudast inrymma lärarne
vid elementarläroverken rätt att i biskopsval
deltaga, och biskop Sundberg kunde ej annat
än yrka rent afslag å utskottets bemställan.
Han gjorde detta, ehuru han på förhand väl
visste hvad utgång frågan skulle få, och han
gjorde det derför, att ban ej ville vara med om
att beröfva svenska kyrkan ett privilegium, som
hon tått sig tillförsäkradt i Regeringsformens
29 I och hvilket hon ensam bland fina syster-
kyrkor förstått att åt sig bevara från urminnes
tider. Det var här en både uråldrig och dyr-
bar rättighet, som man ville beröfva det svenska
presterskapet.
Hr Waldenström tog sig af hr Sundbergs
anförande anledning erinra, att begreppet kyrka
numera återfått sin ursprungliga rena bety-
delse, hvarigenom dermed alldeles icke förstås
presterskapet, utan församlingen, hvars tjenare
presterna äro. Biskoparna äro ej något undan-
tag från denna regel; och de äro mera, åtmin-
stone lika mycket, lekmännens, som herdarnes
berdar, och: då borde väl den enklaste rättvisa
fordra att de förra få en röst med vid biskops-
val... Hr Schmidt, som förut gillat utskottets
förslag, hade sedermera funnit angelägenheten
af att kyrkomötet uttryckte sin åsigt vågot be-
stämdare och framlade ett förslag i detta syfte.
D:r Rundgren hade biträdt utskottets förslag,
men- han bekände öppet. att han gjort detta af
rent konservativa skäl. Han var nemligen varmt
öfvertygad om biskopsembetenas rödvändigheti
vår kyrkliga institution, och ban fruktade der-
före dessa vid riksdagarna ständigt återkom-
mande förslager om samma embetens indrag-
ning; ingen visste hvarthän de till slut kunde
leda. Det enda sättet att bringa dessa rop till
tystnad vore, enligt tal:s fulla öfvertygelse, att
bevilja - lekmännen rättighet att deltaga i bi-
skopsval. (!) .
Biskop Beckman ville äfven. medgifva lekmän-
nen denna rätt, men han var ej ense med ut-
skottet om formen för framställningen till rege-
riogen, utan föreslog en annan.
Det blef under diskussionens fortgårg klart
att kyrkomötet genom sitt besluti denna fråga
skulle taga ett nytt steg framåt på billighetens
och rättvisans bana och att det var förgäfves
som hrr Warholm, Annerstedt, Falck, Widen,
och Sandberg sökte att streta emot. Bifall till
utskottets förslag yrkådes, utom af de. redan
nämnda, af brrP; Olsson, Torpadie, Hamil-
ton, Strömberg; Kolmodin och P. Hierta.
Efter slutad diskussion voterades, och segra-
de: utskottets förslag med 35 röster mot 19, som
voro för afslag.
Hr Ribbing har hos kyrkomötet väckt motion
om åtgärders vidtagande för utarbetanda af en
kortfattad öfversigt af de i Lutherska kyrkans
bekärnelse- och läroskrifter förekommande läro-
satser.
Utskottet hade, med lifligt erkännande af be-
hofvet och vigten utaf en sådan kortfattad och
klariframställning af vår bekännelses innehåll,
användning och betydelse, dock föreslagit att
motionen icke måtte föranleda till någon åtgärd
å kyrkomötets sida, bufvadsakligen af det skäl,
att lösningen af denna fråga tillhör den teolo-
giska vetenskapen, icke kyrkomötet. Motiornä-
ren yrkade, efter ett längre, intressant och med
största uppmärksamhet åhördt anförande, af-
slag å utskottets hemställan, men bief denna,
sedan hrr Tordn, Butsch, Flensburg, Anders-
son och Widen tagit utskottet i försvar och
närmare utvecklat dess motiver, godkänd at
kyrkomötet utan votering,
Slutligen remitterades hr O. B. Olssons mo-
tion om indragning af biskopsembetena; sedan
dock först domprosten Strömberg från Strezgnäs
haft ordet och beklagat, att ej lekmännen, lik-
som presterna, hade ett särskildt utskott, der
denna motion lämpligast först bort behacdlas.