motion, Kyrkomötet kunde naturligtvis ej heller annat än bifalla betänkandet, då det dagen förut fattat beslut i fråga om prestoch pastoralexamen, som var alldeles stridande mot denna motions syfte. Frågas nu — för att begagna lektor Waldenströms sätt att uttrycka sig — frågas nu: hvad gagnade denna långa diskussion till? Sedan detta ärende blitvit utageradt kom i ordning på föredragcingslistan frågan om åtgårders vidtagande för ntarbetande af en ny katekes. Domprostarre Tor6a och Strömberg hade väckt motion i detta ämne. Utskottet, som hufvudsakligen hållit sig till hr Toråns motion, hade tillstyrkt bifall till hvad i densamma föreslagits. De af hr Torbn föreslagna grunderna för utarbetande af en sådan lärobok voro följande : 1:0) att den Lutherska lilla katekesen skulle utgöra den nya katekesens såväl utgångspunkt som frundstomme, så att vi blott hade em katekes och cke, såsom nu, två; 2:0)att den kristliga bekännelsens lifsord ordnades inunder de motsvarande särskilda styckena af Luthers lilla katekes, dels såsom en kort utveckling af det vigtigaste af nämnda kärnskrift, dels såsom ett behöfligt tillägg, innehållande åtskilliga ytterligare hufvudsanningar; 3:0) att nämnda utveckling och tillägg icke borde vara affattade i form af frågor och svar, utan i förtgående följd, dock så, att under hvarje lärostycke, till ledning för läraren, utsattes de vigtigaste frågor, som ur det föregående stycket berde och kunde besvaras; samt 4:0) att till hvarje särskild läropunkt borde fogas dicta probantia ur den Heliga skrift, hvilka skulle tryckas med större stil, vara få, men bevisande, samt åtföljas af hänvisningar så väl till andra, till punkten hörande, språk, som ock till densamma elysande bibliska berättelser. En komite af 5 personer skulle söka framkalla lu.t hos enskilda författare att insända förslag till den nya katekesen, och skulle denna komitå sedan utvälja det bästa och, om möjligt, göra detta ännu bättre samt insända förslaget till regeringen. Denna utskottets hemställan fonn dock föga sympatier inom kyrkomötet, ehuru utskottsledamötersa gjorde allt för att upplysa om utskottets mening och inskärpa dess åsigter. Åtskilliga talare ville icke ha den nya läroboken framställd i den interrogativa formen, andra åter ville bibehålia frågor och svar. Dr Falck ville ej veta af någon ny katekes alls, utan önskade helst få behålla den gamla, efter hvilken han undervisat i hela sin långa tjenstetid. Biskop Bring föreslog att man skulle låta 1öja sig med en omarbetning af den Svibilii-Lindblomska katekesen, så att den blefve kortare och lättfattligare; detta förslag understöddes af hrr Rundgren, Groth, Bergstedt och v. Stockenström. Biskop Björling deremot ansåg att behofvet af en ny katekes vore oafvisligt och måste tillgodoses, hvarför han föreslog att mötet hos regeringen skulle anhålla om utarbetande, på sätt regeringen fun ne lämpligast, af förslag till ny katekes, hvilket borde vara så kort att det endast blefve ett tillägg till Luthers lilla katekes; och borde detta förslag underställas nästa kyrkomötes granskning. Detta förslag understöddes af domprosten Sonden. Efter slutad, långt utdragen diskussion, och sedan utskottets förslag blifvit förkastadt samt hr Björlings förslag med 32 röster mot 19 antaget till kontraproposition, segrade detsamma äfven i hufvudvoteringen med 35 röster mot 16, som afgifvits för hr Briogs förslag. Kyrkomötet sammanträder ånyoimorgon f. m.