motion, Kyrkomötet kunde naturligtvis ej hel-
ler annat än bifalla betänkandet, då det dagen
förut fattat beslut i fråga om prest- och pa-
storalexamen, som var alldeles stridande mot
denna motions syfte. Frågas nu — för att begagna
lektor Waldenströms sätt att uttrycka sig —
frågas nu: hvad gagnade denna långa diskus-
sion till?
Sedan detta ärende blitvit utageradt kom i
ordning på föredragcingslistan frågan om åt-
gårders vidtagande för ntarbetande af en ny
katekes. Domprostarre Tor6a och Strömberg
hade väckt motion i detta ämne. Utskottet,
som hufvudsakligen hållit sig till hr Toråns
motion, hade tillstyrkt bifall till hvad i den-
samma föreslagits. De af hr Torbn föreslagna
grunderna för utarbetande af en sådan lärobok
voro följande :
1:0) att den Lutherska lilla katekesen skulle ut-
göra den nya katekesens såväl utgångspunkt som
frundstomme, så att vi blott hade em katekes och
cke, såsom nu, två;
2:0)- att den kristliga bekännelsens lifsord ordna-
des inunder de motsvarande särskilda styckena af
Luthers lilla katekes, dels såsom en kort utveck-
ling af det vigtigaste af nämnda kärnskrift, dels
såsom ett behöfligt tillägg, innehållande åtskilliga
ytterligare hufvudsanningar;
3:0) att nämnda utveckling och tillägg icke borde
vara affattade i form af frågor och svar, utan i
förtgående följd, dock så, att under hvarje läro-
stycke, till ledning för läraren, utsattes de vigti-
gaste frågor, som ur det föregående stycket berde
och kunde besvaras; samt
4:0) att till hvarje särskild läropunkt borde fogas
dicta probantia ur den Heliga skrift, hvilka skulle
tryckas med större stil, vara få, men bevisande,
samt åtföljas af hänvisningar så väl till andra, till
punkten hörande, språk, som ock till densamma
elysande bibliska berättelser.
En komite af 5 personer skulle söka fram-
kalla lu.t hos enskilda författare att insända
förslag till den nya katekesen, och skulle denna
komitå sedan utvälja det bästa och, om möjligt,
göra detta ännu bättre samt insända förslaget
till regeringen.
Denna utskottets hemställan fonn dock föga
sympatier inom kyrkomötet, ehuru utskottsleda-
mötersa gjorde allt för att upplysa om utskot-
tets mening och inskärpa dess åsigter. Åtskil-
liga talare ville icke ha den nya läroboken fram-
ställd i den interrogativa formen, andra åter ville
bibehålia frågor och svar. Dr Falck ville ej
veta af någon ny katekes alls, utan önskade helst
få behålla den gamla, efter hvilken han undervisat
i hela sin långa tjenstetid. Biskop Bring före-
slog att man skulle låta 1öja sig med en omarbet-
ning af den Svibilii-Lindblomska katekesen, så att
den blefve kortare och lättfattligare; detta för-
slag understöddes af hrr Rundgren, Groth,
Bergstedt och v. Stockenström. Biskop Björ-
ling deremot ansåg att behofvet af en ny ka-
tekes vore oafvisligt och måste tillgodoses, hvar-
för han föreslog att mötet hos regeringen skulle
anhålla om utarbetande, på sätt regeringen fun ne
lämpligast, af förslag till ny katekes, hvilket
borde vara så kort att det endast blefve ett
tillägg till Luthers lilla katekes; och borde
detta förslag underställas nästa kyrkomötes
granskning. Detta förslag understöddes af dom-
prosten Sonden. Efter slutad, långt utdragen
diskussion, och sedan utskottets förslag blifvit
förkastadt samt hr Björlings förslag med
32 röster mot 19 antaget till kontrapropo-
sition, segrade detsamma äfven i hufvudvote-
ringen med 35 röster mot 16, som afgifvits för
hr Briogs förslag.
Kyrkomötet sammanträder ånyoimorgon f. m.