DE RASKA HERRARNE AF BOIS-DORE,
EE Om an
af GEORG SAND.
(Öfversättning af PEHR EDVIN STENFELT.)
fForts fr. föreg. r:r)
— Ack! ni kommer ändå! utropade han, i
det han sprang fram och omfamnade VAlvi-
mar, jag reser för att bevista de fester, som
prinsen gifver i Bourges med anledning af hans
sons) födelse. Der blir dans, må ni tro, och
komedier, målskjutoing, fyrverkeri samt myc-
ket annat roligt. Emellertid har jag er nu
här, och jag skall uppskjuta min affärd ett
par timmar, för att i må kunna följa mig.
Kom in i mitt tkus och hvila er; ui torde äf-
ven vara i behof af föda. Jag skall laga att
ri får en annan häst, ty den ni har är väl
uttröstad, churu han ser dnagtig ut, och kan
sålede; j springa aderton mil till i dag.
När VAhbimar befann sig ensam med sin
värd, anförtrodda han honom att han visst icke
kuade deltaga i rågra publika fester, och att
han kommit, j för att blitva förd till nöjen
och lostbarbeter, utan i afsigt att under några
veckor få lefva undangömd i hans slott. Det
behöfdes icke mera på den tiden, för att folk
sku:le glömma bort en så vanlig och naturlig
tilllragelse som att en person dödat eller så-
rat en fiende, vare sig i duell eller på annat
sält. Fiågan gällda blott att finva en beskyd-
dare. vid hofv t, och wAlvimar räknade på
hertive.s af Lerma vära förestående ankomst
till Pars. Med denne trodde eller sade han
sig vara besläg:ad.; och hertigen var en till-
räckligt inflyte!serik person, för att kunna ut-
) Denne blef sedermera den store Condt.