En tysk skrift angående Sverige. En af de mest spridda och ansedda bland tidningarne i Berlin, National-Zeitung, har nyligen i sin följetongsafdelning meddelat en längre skildring, kallad Von Göteborg nach Christiania (Från Göteborg till Kristiania). Författaren af denna skildring, hr A. EH. E. Fich, är dansk till börden; men under långvarigt vistande i Paris, Hamburg och Berlin har han blifvit kosmopolit. I Sverige har han rest mycket och på skiljda tider uppehållit sig länge der. Genom dessa omständigheter är han egnad att kunna bilda sig ett upplyst omdöme öfver hvad han ser, och emedan hans tänkesätt äro verldsborgerliga, är han skyddad från vådan att göra sig skyldig till den ensidighet, som utmärker nationalisterna, eller de, som bedöma och behandla andra folk uteslutande från sin egen nationalitets synpunkt. — Skildringens innehåll vittnar om att författaren är lika beläst som berest, att hans blick är lika öppen för naturens skönhet som för dess materiella rikedom och menniskornas beroende deraf. Hvad han yttrar om Sverige och dess folk, härflyter tydligen icke från ytlig åskådning och från hörsägner, uppfångade i flykten under en hastig resa, utan är resultatet af noggranna iakttagelser och forskningar samt moget begrundande. Det har derföre värde, och vi tro, att det skall intressera våra läsare att få någon kännedom om hvad som blifvit sagdt om oss inför hundratusentals medborgare i det germaniska moderlandet. ?) Författaren kommer från Helsingborg till Göteborg. Han målar redan i de första raderna på ett lefvande sätt hvad föreställning man i utlandet hyser om Sverige. Han säger nemligen: Min reskamrat, som nu var stadd på det förata besöket i den höga Norden och föråe med sig en god del af de gängse föreställningarne om detsamma, uttryckte sin förundran öfver den aciviliserades anblicken af den tafla, som upprullades för honom. Hamnen och dess omgifningar, lifvet på ksjerna, allt såg ut alldeles som i en tysk elier engelsk hamn; der förekom ingenting primitivt, halfbarbariskt, ja, ej ens någonting ovanligt — om icke den utomordentliga snygghet, hvarigenom Sverige utmärker sig så fördelaktigt och hvilken särdeles i Göteborg väcker resandes uppmärksamheta. ?) Författaren beger sig med sin reskamrat på ångfartyget Byelfven genom Göta elf, Trollhätte kanal och Wenern till Arvika. På ångbåten sammanträffar han med två fransmän, hvilka läst mycket litet om Sverige och hört ännu mindre talas derom, men äro stadda på en lustresa. Detta föranleder förf. att beklaga, att Sverige och Norge !) Professor Daa vederlade på sednaste naturforskaremötet i Kristiania de sista tvifvelsmålen om att den folkstam. som bebor Sverige, är dit invandrad från Germanien. 2, Vitsordet, att snygghet fördelaktigt utmärker Sverige, torde öfverraska mången af våra lisare, men icke dem gom sett Tyskar och Fransmin — att icke tala om sydligare folk — på nära håll. Red. af D. N.