— Det är kanonernas dån, menade somliga. — Det är den kalla vindens tjut, svarade andra. Jag har alltid trott att det var från slagfältet vid Rothigre dessa ljud kommo. Den 2:dra fick man underrättelser om förloppet af striden. Napoleon hade gjort underverk; det unga gardet hade förvärfvat sig en oförvansklig ära; men de segrande veko för de besegrade; och den 3:dje på morgonen väntade man redan kejsaren. t Staden företedde en högst egendomlig anblick; det såg nästan ut som vore det en fiende invånarne väntade. Alla ansigten röjde oro; husen, i hvilka -så ringa gästfrihet blifvit soldaterna bevisad, föreföllo ingalunda inbjudande; deras portar voro stängda, deras luckor tillslutna. Prefekten var i farten, för att finna en värdig bostad åt kejsaren; han valde ett hotell vid Temple-gatan, som beboddes af en rik man, herr Duchatel. Soldater posterades utanför porten, såsom hade kejsardömets spöke föregått kejsaren. Snön föll och regnet blandade sig dermed; gatorna voro smutsiga. Stadens embetsmän frågade hvarandra, om. de borde gå den tillbakadrifne till mötes. Hvad skulle de väl säga till honom? Hvad erbjuda honom? Man funderade länge, och ännu hade man ej hunnit taga sitt parti, när man fick höra att armåns förtrupp var i förstaden S:t Jacques. Ett. slags häpnad fattade nu alla menniskor. De som hade kära anhöriga bland krigarne, vågade sig ganska långt ut. Kejsaren hade en rad af nyfikna på båda sidor om sig, då han intågade. Afven jag vår der med min far. Annu ser jag framför mig denna tafla, som jag aldrig kan förgäta. Det var helt nära S:t Jacques-porten. Vi Åg) en massa menniskor nalkas från förstaden.